- Vad gör ni, frågade vandraren vägarbetarna.
- Vi tar ned skyltarna. Det är ändå ingen som beträder dessa stigar längre.
Han sneglade på den solblekta skylten där kommunen upplyst om att vägen inte vinterväghålles.
- Det är ju knappt en väg längre, snårigt och dant, dessutom är alla skyltar framgent bortplockade. Vägen är borttagen ur stadsplan och kartor. Vill du se sträckningen finns säkert gamla att tillgå på biblioteket. Varför ska du förresten gå här. Det finns ju massa vildmarksföreningar och pilgrimsleder som går på fina, nyröjda stigar.
- Men jag har ju ett mål, i slutet på denna väg.
- Då får du fortsätta på egen risk. Vi kan inte förväntas ta något ansvar.
"Härifrån är vägen väglös".
..att höja sig över vattenytan, vända ansiktet mot solen och inandas livgivande syre..
torsdag 22 september 2016
torsdag 15 september 2016
.
Seglen revade och batterierna surrade.
Styrmannen surrad till rors.
Allt är redo för helvetesnatten
- men det mojnar.
Fronten fortsatt tung,
Skeppet fortsatt ensamt.
Långt från trygg hamn
- långt från hem och härd.
Väntan kan döda.
Sätta en livbåt till sjöss
och styra in mot den fjärran stormen.
Mot död eller ära.
Styrmannen surrad till rors.
Allt är redo för helvetesnatten
- men det mojnar.
Fronten fortsatt tung,
Skeppet fortsatt ensamt.
Långt från trygg hamn
- långt från hem och härd.
Väntan kan döda.
Sätta en livbåt till sjöss
och styra in mot den fjärran stormen.
Mot död eller ära.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)