Det känns ju bra att man från Livets ords håll tvättar sin byk efter Benny Hinns medverkan. Det känns dock föga förvånande att det skulle landa i detta varför frågan likväl måste ställas: Varför ger man en sådan man utrymme?
Det känns på sätt och vis skönt att man tillhör den något tråkigare, betydligt mer stabila, delen av kyrkligheten. Vad gör det om inte Gudstjänsten är sprudlande, om inte närvaron "är där" alla gånger. Det är inte som att känslorna kommer bära dig till vägs ände.
En sak till... Det kanske mest skrämmande är dynamiken som omöjliggör sund kritik och reflektion man kan se i kommentatorsfältet på Ulf Ekmans blogg. Är man inte positiv till allsköns svärmeri är man en kritiker och kritik skall man hålla inne med. En utmärkt grogrund för osund världsfrånvändhet. Förmodligen är inte hela bunten osjälvständiga idioter. Förmodligen är det något de gör sig till. Men Herren kallar er att resa er upp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar