Lars Anders Johansson skriver i min dagsfärska Axess om de Sade och att det är svårt att förklara bort ondskan i något som kan informeras bort, alternativt är sjukt. Markisen väljer något som hans samtid ser som det största onda och identifierar sig med det.
Jag tänker på en lågstadieelev som utan ingående kunskaper om ämnet som i sina svåra stunder, väljer att identifiera sig med Hitler. Inte för att han är stark, som kanske många tonårssympatisörer, utan just för att han är ond i samtidens ögon.
Det är en existentiell dimension av utanförskapsidentiteten, och ytterligare ett argument mot alla utopier som vill beskriva människan som god innerst inne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar