måndag 1 februari 2010

Personligt om opersonlíghet

Det slog mig i helgen vad som skorrar mitt i detta byråkratiska system. Detta system som personifierar upplysningsidealen av objektivitet och rationalitet framför det enskilda intresset. Detta system som befolkas av funktioner, var och en utbytbara.

Jag är.

Det mest avklädda: viljan till liv. Om jag skall göra en politisk gärning skall det vara denna att stå emot den byråkratiska organismen, till förmån för individen. Motstå uppdelningen i arbete och fritid. Vägra sälja min arbetskraft, till förmån för att som individ, med drivkrafter och själ, utföra arbete.

Är inte detta den marxistiska grundanalysen; alienation. Är inte den socialistiska reduktionen från funktion till statistik den kanske sämsta lösningen?

Inga kommentarer: