Trivselkanon

Det är fruktansvärt tröttsamt med dekonstruktion. Självgod avantgardism och högstadiefilosofi blandas när man visar att allt är socialt konstruerat, genom att just konstatera det. "Vem har sagt att den maten är näringsriktig, finns det någon näringskanon som bestämt det?" "Vem har sagt att den där köttklistrade klumpen inte är filé, är det någon sorts köttkanon som bestämmer det?" Normlösheten är målet."Kvinnlighet är vad kvinnor gör." Allt kan reduceras. Till ekonomi. Till sex. Allt handlar om överklassens kontroll av underklassen. Och den heterosexuelle mannens kontroll av sina objekt. En livslång kärleksrelation. Vad är det mot att få ligga? Vad är det mot friheten i att få ligga? Och vara frånskild med tre barn i en lägenhet i förorten. Den friheten byter jag inte mot vad som helst. Inte mot mannens kontroll av kvinnan. Den arbetslösheten byter jag inte mot kapitalets kontroll av mig. Vem har förresten bestämt att man inte skall bo i miljonprogrammet? Är det någon sorts trivselkanon?