Snäll

Alla vill vara snälla, och ofta är det ganska lätt, men ibland blir jag förvirrad. Är det t.ex. snällt att ge den sjuke bidrag eller är det snällt att tro den sjuke om något. Är det snällt att skydda från kränkningar, eller är det särskilda skyddet ett hinder för att mötas på lika villkor. Är det snällt att ge bistånd, eller snedfördelar det den lokala konkurrensen. Är det snällt att handla med tredje världen eller är det utsugeri eller är det bättre att handla lokalproducerat eller är det protektionism? Man blir inte klok.

Ryggmärgssnällheten är för min del påfallande ofta påfallande nära socialdemokratisk politik. Såklart man skall ge bistånd, "betala tillbaka vår skuld" från kolonialismen.

Som kristen är det lag på att vara snäll. Annars får man brinna i helvetet. Här blir den politiska frågan viktig. Man kan skilja lagstiftningen från religiösa urkunder, men man kan knappast koppla loss tron på JK från ett politiskt engagemang, från en vilja att göra världen bättre. Frågan är då hur? Istället för att stapla bibelverser för och emot jämställdhet, egendomsgemenskap, skatt osv. tänkte jag föreslå att det är upp till den som ser något gott framför sig, att gestalta det.