De profundis, ur djupen. Inte att logiken inte skulle finnas, luftslottets mur kan vara solid, men något skorrar, något, från djupen gör sig påmint. Det vissa menar är outtömliga djup och andra är enkel respons och efterhandskonstruktioner.
Ur djupen, ibland som tvivel, och nu i tvivlet som hopp.
Det handlar mycket om hopp. Hopp på Gud allena, ingen annan tycks hålla måttet. Hopp att han må finna en väg för sitt goda verk, och förbarma sig över mig som inget förmår.
Advent, för att han en gång kom. För att vi är hans, och för hans löftens skull. Adventus Domini, på hans frälsnings verk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar