Adam var ar du?

Adam var ar du? Fragan ar befogad. Det ter sig rimligt att tanka att jorden ar aldre an 6000 ar, och att det darmed ar svart att tanka sig en faktisk Adam och Eva. Syndafallet maste da ses pa ett annat satt. Den text om syndafallet som tillsammans med Babelsberattelsen och brodersmordet sa val beskriver manniskans situation med Gud maste beskriva nagot annat. Pa vilket satt ar skapelsen fallen och hur gick detta till, i vilken mening var det inte del av en skapares plan? Om evolutionen ar det satt pa vilket skaparen skapat oss ar det ju en utveckling hit och manniskan som sadan ar inte skapad for att sedan degraderas. Det maste ligga i sjalva fundamentet. Ar det en forutsattning att for skapelsen att av Gud uppstar nagot som inte ar Gud och darmed ar kapabelt att ha en annan vilja. Ar det da inte en dialektik mellan Ordet och en annan princip, mellan det skapande och kaos. Entropin okar alltid till den ar maximal i ett slutet system. Boltzmann sprids med maskarnas hjalp. Allt statiskt faller, det magmatiska bestar - har nagon satt en skog som utan manniskans hjalp blir stokig? For principerna ar en nodvandighet. Platonska ideal, det ar sa vi far forsta Adam, som i forstlingen springer fram ur jordens stoff. Med detta Guds ord, manniskan som hon ar tankt, konstant brutet mot en skapelse, kan man verkligen tala om att ga fran avbild till likhet. Vi vet annu inte vad vi skall bli - Skada overmanniskan! Den Gudstillvanda, den till Guds likhet upphojda.


Reseupdate: I Constanta vid svartahavskusten. Vadret utmarkt, olen kall och allt fint. Har besokt UMUs dagcenter for gatubarn och en rumanskortodox samt en katolsk katedral. For att fa fulla bredden har jag last c:a 300 Lutherbrev utgivna av Artos - rekommenderas!