söndag 1 november 2009

Uppsala


Jag har varit i Uppsala i helgen och satsat på extremer. 60årsfirande av S:t Ansgarstiftelsen (helt slumpmässigt) Youthkonferens på Livets Ord (helt slumpmässigt) och sur kvinna i domkyrkoshoppen efter att jag + flickvän vandrat runt med turistmassorna i jättekatedralen.


Föga förvånande var avsaknaden av uppbyggliga böcker total i domkyrkan, likväl fanns en skrift till 50årsjubileet av beslutet att prästviga kvinnor, Annika Borgs 'Bibeln på mitt sätt' och en prästskjorta och tillhörande "elva" på en kvinnoformad skylt.


Jag kan inte låta bli att finna det lite spännande att Emanuel Swedenborg ligger i en stor kista inne i domkyrkan. Swedenborg är knappast "renlärig". I och för sig delar han detta öde med många mystiker av kyrkan och förmodligen är det så att man måste våga för att vinna. Samtidigt kan korrigerade mystiker skilja sig otroligt inbördes och Swedenborg hör väl till de mer utspacade. Det kommer an på urskiljning. Med tanke på språkets alla tänkbara möjligheter måste man kunna urskilja nyanser i läran och helst det innan vi har ett religionskrig eller en sekt på händerna. Uppgiften trode vara apostlarnas efterträdares, dem som tilldelats tron, setts som värdiga, utvalts och betts för med handpåläggning, generation efter generation, biskoparna. Ibland möter man åsikten att det är något magiskt i denna handpåläggelse, att det skulle göra något med karaktär eller något annat. Det hade varit så mycket enklare med en förandligad bild av det hela, om man som biskop inte stod där med ansvar för den apostoliska tron och enheten. De som kallar sig biskopar, som är vigda till det, borde ta detta ansvar. Vi kan se på dem och förargas, eller så kan vi se på dem som faktiskt tar detta ansvar, för enhet och kontinuitet. De som är de verkliga biskoparna. De vars makt sträcker sig så långt som människor är beredda att lyssna på dem, inte så långt det geografiska område kung och vapenmakt tilldelar.


Vidare då, Bo Brander och Ulf Ekman står på ett sätt på var sin kant, på ett sätt väldigt nära varandra. Från en grånad skara, lite fumlig liturgi och en lång helgonlitania (där vi bland annat bad 'salige Hjalmar Ekström' om förböner) på lördagen, till värsta välsmorda showen, med tusentals ungdomar, powerpointlovsånger och tungotal på LO på söndagen. Likväl märker man en noggrannhet kring de heliga tingen och en stor ödmjukhet inför Gud.


Båda talade om helgon. Båda om dess koppling till oss. Vi är helgon, eller helgon i vardande. Bosse pratade utifrån saligprisningarna. Ödmjuka, renhjärtade, fattiga i anden, vi som håller fred. Ulf om kontinuiteten, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.


Uppsala är en mycket trevlig stad som jag gärna bevistar fler gånger.


Jo, några nya böcker har jag köpt också. 300-talet ftw!


  • Hexameron, Basileus den Store

  • Om sakramenten, om mysterierna, Ambrosius

  • Muslimsk mystik, Ur psykologisk synvinkel, Antoon Geel

  • Fem teologiska tal, Gregorios av Nazianzos

  • Vi skall se honom sådan han är, Arkimandrit Sofrony

8 kommentarer:

Johanna G sa...

Vad skriver du - fumlig litturgi på Ansgar!?!? Måste vara första gången i världshistorien. De brukar kunna sina saker där.

Ja, Per Ström har sin alldeles egen version av helgonlitanian...

Jacob Hjort sa...

Fumlig är fel ord, något i stil med snusförnuftig är nog bättre..

Johanna G sa...

Snusförnuftig låter betydligt rimligare.

Dangereux sa...

Nu vet jag inte om Swedenborg var frimurare per se men den Swedenborgska riten ingår i vissa frimureriska system. Frimureriet och SVK har alltid stått nära varandra så kopplingarna och tankarna kring varför han ligger där han ligger är inte så långsökta.

Inget konspiratoriskt i detta alltså utan bara så som det förmodligen var. :)

Jacob Hjort sa...

Papa Dan: Älskar vi inte alla frimurarkonspirationer! :)

Dangereux sa...

Well, tro det eller ej så har jag varit på insidan ;)

Jacob Hjort sa...

Papa Dan: Jag kan tänka mig det. Jag har varit ganska skeptisk till den typen av sammanslutningar men flera personer som jag har förtroende för har talat gott om det vilket man får lyssna på.

Vad är din erfarenhet av det? Något att ha?

Dangereux sa...

Vill inte vidareutveckla det publikt då många vet vem jag är IRL men PM'a mig på FB om du vill diskutera mer.

Det jag kan säga är att jag tycker man ska fråga sig vad Kristus budskap är och hur man tycker det går ihop med slutna sällskap.