C.S. Lewis är en teolog av rang. Detta visar t.ex. den nya narniafilmen, Prins Caspian. Boken fick jag nog fått läst för mig när jag var liten, och nu kan jag ju säga att jag sett filmen..
Symboliken troligtvis bortkastad på många av tittarna, men hos mig väcker den mycket tankar. Då den förra filmen fokuserar det stora mysteriet med försoningen är Prins Caspian en berättelse om vår samtid. Kultur möter natur, upplysta Telmarier skall göra den vilda skogen till åkermark och utrota allt förnuftsvidrigt. Två borgar, ett babelstorn där rädsla är det som driver saker, och en gravkammare, platsen där försoningen utspelade sig.
Kriget där emellan hade kunnat vara en beskrivning av Lewis apologetiska gärning. Ungdomarna, vilkas personligheter vi känner igen både i kall och personer omkring oss, förmedlar lärdomar. Strid behöver rustas till, för vår fiende kommer inte att nöja sig med nuvarande dödläge. Narnierna beväpnar sig från Telmariernas arsenal. Parallellen till kyrkofädernas användning av den dåvarande filosofin under bilden av Israels folk som drog ut ur Egypten med deras skatter, är slående.
Peter (namnet knappast en slump) som den högst bland likar, modig och stolt slår, trots rösterna som höjs däremot, till mot Telmariernas kärna, och blir ohjälpligt nedgjord. Inte för att den militära makten kanske nödvändigtvis är sämre utan för att Peter tänker som och blir som en av Telmarierna.
Lucy är Peters motpol - fullkomligt förnuftsvidrigt och naivt tillitsfull. Hon är den enda som räknar med Aslans aktivitet, trots att han verkar så långt borta. Edmund "den rättrådige", har sedan sitt fall urskiljningen på plats (är det en slump att det är han som öppnar vägen in i Telmariernas borg genom dess högsta torn - C.S. Lewis var själv akademiker på högsta nivå), han vet av erfarenhet att Lucy brukar ha rätt... Den tillitsfulla och den insiktsfulla, som älskar Narnia mer än den vanliga världen, och som framåt slutet sägs och skall få komma tillbaka - tankarna dras till de två framför korset.
Försvaret då? I skogen känner vi stigarna. Försöker vi röja väg, odla upp, ruta in, så dör den skog som rymmer livet. Det är i skogarna som vi måste kämpa - som idealismens guerillakrigare...
Edit: Lustigt nog har jag som JohannaG påpekar tagit med detaljer som avviker från boken.. Jag står nog likväl för min tolkning (av filmen då)..
(För något mer matnyttigt, läs Cutsingers artikel som länkas ovan..)
11 kommentarer:
Intressant. Får ta och se denna.
Vad tycker du om Sagan om Ringen? Den älskar jag!
Sagan om ringen är en härlig film. Det skall ju finnas en hel del symbolik i den också men jag kan inte säga att jag har fördjupat mig direkt..
Tack för denna intressana läsning!
Knivskarp tanke han hade den mannen..
Han har öppnat mina ögon på många sätt.. ofta på ett mer påtagligt vis än själva katekesen.. och det säger inte så litet det..
Nej, jag menar boken! Filmtrilogin var ingen höjdare.
Det du skriver är mycket intressant och tänktvärt, tyvärr så tar du upp många av händelserna där filmen avviker från bokens handling, så jag vet inte om det är helt rätt att hänvisa till CS Lewis intelligens och teologiska paralleller i just detta fall...
Krax: Jag tycker om böckerna också.
Johanna: Ja, det var ju just snyggt. Jaja. Så är det. Jag får läsa böckerna helt enkelt...
Slumpmässig symbolik behöver inte vara mindre talande.
Nej, slumpmässig symbolik behöver absolut inte vara sämre! Och allt du tog upp var ju inte sådant som var omgjort.
Själv läste jag "Prins Caspian" (eller "Caspian, prins av Narnia" som boken heter på svenska) innan jag var iväg och såg filmen, men å andra sidan så irriterade jag mig mest över saker som de hade gjort om (helt i onödan) istället för att se all symbolik som du såg i allt...
Böckerna kan rekomenderas och är rätt tunna, tar inte mer än en-två timmar att läsa ut. Mycket praktiskt, även om de kanske hade blivit lite mer levande om CS Lewis hade varit mer "långrandig".
Hehe, ja, det är väl lite en kyrklig sjuka att tolka in saker i allt.
Har du lust dra vad det är som avviker?
Och förstöra nöjet för dig att läsa om boken själv?! Men visst, i korthet.
Det som stämmer i din analys är (det finns annat som stämmer överrens resp. skiljer sig åt, men jag orkar inte ta med allt):
- Kultur/natur-delningen
- Två borgar
- Ungdomarnas personligheter (fast motsättningarna mellan Peter och Caspian förekommer inte i boken, inte heller kärlekstemat kring Susan, och detta med att det är bristande tro som hindrar dem från att se Aslan upplevde jag som tydligare i filmen än i boken, även om det finns där också).
Det som inte stämmer är:
- Narnierna tar inte vapen från Telmarinerna
- Det är ingen attack mot Telmarinernas borg och följaktligen kan du skippa allt därifrån.
- Peter börjar inte tänka som telmarinerna.
Skicka en kommentar