lördag 15 augusti 2009

God min i elakt...


Jag står nominerad för frimodig kyrka inför höstens kyrkoval. Inte för att jag håller med om partiprogrammet i sin helhet (hur skulle det se ut för någon i min generation?) men jag ser ändå att de är de som tydligast tar avstånd från det politiska styret av vår kyrka. Nu har jag av nomineringsgruppen blivit uppmanad att vara med på torgmöten samt att skriva debattartiklar i polemik med socialdemokrater och allt vad det nu kan vara. Vassast armbågar och bäst show vinner. Yta. Vi och dem. Rävspel.

Jag ser en stor risk att man blir det man vill bekämpa i detta och kommer inte att delta på det sättet. Finns det ingen plats för ödmjukhet, enkelhet och underordnande, för ledande genom exempel i kyrkopolitiken kommer det bli en kort sejour där för min del. Om man ens kan bli invald på andra kriterier än att man har det största egot och därmed skymmer sikten för alla andra.

Den som lever får se...

12 kommentarer:

Johan Stenberg sa...

Hoppas du blir invald!

Du har nog helt rätt i din riskanalys. Jag tänker mig att det är bäst om biskoparna för sköta kyrkans styrning så att lekmännen kan koncentrera sig på socialt arbete och helgelse.

Hur som helst, jag hoppas att det går bra för Frimodig kyrka! Lycka till!

Maja sa...

Alla som har jobbat i en kyrka vet hur desperat kyrkans ledning behöver en bredare kompetens än prästernas. Det är helt vansinniga idéer om att MER makt ska gå till kyrkoherdarna och biskoparna. Kyrkoråden är ofta kyrkans räddning: engagerade församlingsmedlemmar som kan betrakta och leda kyrkans arbete utan att deras eget jobb och status och lön osv står på spel.

Jacob Hjort sa...

Johan: Tack.

Maja: Ja, engagerade församlingmedlemmar är viktigt. Jag hoppas kunna bli en av dem. Jag känner mig dock inte riktigt tillfreds med att definiera församlingsmedlemskap utifrån att man inte gjort ett aktivt val att gå ur.

Maja sa...

Men de som 'inte gått ur' är det ju inte frågan om nu, utan om engagerade människor som redovisar sin värdegrund när man röstar på dem. Hur församling ska definieras är en annan fråga. Men har man problem med att Svenska kyrkan är en folkkyrka och att medlemskap inte avkräver nånslags läpparnas bekännelse, så finns det ju gott om andra samfund man kan vända sig till istället.

Jacob Hjort sa...

Maja: Tack för hänvisningen. ;) Problemet som jag ser det är att många av kyrkorådsledamöterna inte alls är engagerade i församlingen som de sitter och bestämmer över. Engagemanget kan alltså ifrågasättas, utöver viljan att bestämma. Om man så är socialist eller liberal eller vad man vill har man med vårat nuvarande regelsystem möjlighet att påverka. Jag avser att, enligt samma regler, föra fram ett mer traditionellt kristet perspektiv med fokus på kärnverksamhet av Gudstjänst, bön och diakoni. Jag hoppas det kan vara ok att inom kyrkan vara kristen och inte bara sekulärpolitisk.

Maja sa...

Men är inte det där mest ett vulgärargument som samma typ av människor som kastar ur sig 'politiskt korrekt' och 'vi är verklighetens folk' kör med? Berit Simonsson & Co utger sig för att vara "opolitiska". Är inte det i ärlighetens namn ganska skrattretande? Vem går på sånt förutom den som inte fattat vad ett representativt partipolitiskt system är? En del kommentatörer valsar omkrng här på bloggarna som verkar ha nån bild av att det finns nånslags politikervarelse som liksom inte är en vanlig människa, ungefär. Jag har verkligen inte den bilden. Politiker är djupt engagerade människor och om någon skulle dyka upp i ett kyrkoråd eller -nämnd med åsikten att kyrkan inte angår dem, så tror jag inte att de blir särskilt långlivade. Istället har jag erfarenhet av att prästerskapet behöver god styrning av kloka arbetsgivare dvs representanter för församlingen. Olämpliga kyrkoherdar är ett långt vanligare problem eftersom det är en nyckeltjänst som man är ensam om. Kyrkan ÄR kristen - vad är "sekulärpolitisk"? sekularism är ett mycket knepigare begrepp än att man kan ringa in det på det sättet - men den kanske inte är kristen på ett sätt som du uppskattar. Det är upp till dig vad du ska göra förstås. Men liksom att anklaga en massa människor för att inte vara kristna bara för att de inte är frikyrkliga i fårakläder (Oas) är mer än en förlämpning. Ofta dessutom en omedveten förlämpning; så korkat.

Jacob Hjort sa...

Maja: Representativ partipolitisk demokrati eller ej, jag vet att en stor del av kyrkoråden aldrig syns till i våra kyrkor. Att ha åsikten att församlingens kärna ligger i gudstjänstfirandet kanske är frikyrkligt, men skulle det vara fallet tror jag svk kan må bra av lite frikyrklighet. Jag tycker också man hör åsikten ganska ofta att man engagerar sig i kyrkopolitiken för att bevara ett kulturarv, eller pga. att kyrkan har egendomar som man känner någon sorts medborgerligt ansvar för. Jag anser detta vara perifera delar av kyrkans uppdrag. Vad jag menar med sekulärpolitisk är när man betonar kyrkan som myndighet och kulturarv framför kyrkan som religionsutövande samfund. En självklar del i detta är just att församlingens centrum är gudstjänsten (därmed inte sagt att någon skall uteslutas - tvärt om!), och kyrkotradition och bibel som självklara rättesnören för hur kyrkan skall gestaltas - detta framför kyrkolagstiftning. Är detta på något sätt kontroversiella åsikter inom kyrkan behövs det ett parti som lyfter fram dessa åsikter.

Min kritik mot att centern och socialdemokraterna och sverigedemokraterna m.fl. engagerar sig i svk och att vi har ett så kostsamt system är den olikhet gentemot t.ex. scoutrörelsen eller vilken annan förening som helst, samt den distans det skapar till mig som enskild medlem.

Maja sa...

Jag förstod inte riktigt det sista stycket; menar du att kyrkorådssystemet kostar för mycket och är för olik föreningsvärlden? Det kostar väl isåfall inte mindre för att politikerna har "Frimodig kyrka" tryckt på kaffekoppen?

Jag uppfattar inte gudstjänstfokuset som kontroversiellt (Öppen kyrka har det också och det finns väl i alla partier i olika grad, och tur är väl det att folk är olika så att kyrkan får en bredd) utan att Frimodig kyrka använder gudstjänstfokus som en förklädnad att kasta skit på alla som inte har deras egna värderingar och estetik. Berit Simonssons blogg i Dagen i somras var en enda lång uppkräkning på alla som inte tror att gudsrelationen måste bygga på att kyrkan hojtar som en marknadsförsäljare för att dra uppmärksamhet till sig. Det är debilt. Det går utmärkt att tro på en högkyrklig modell utan att förfalla till hätska påhopp till höger och vänster, Fredrik Modéus har jag t ex lyssnat intresserat till vid ett flertal tillfällen och mycket som sker i Sta Clara i Stockholm har jag också stor respekt för. Men många som engagerar sig i Frimodig kyrka och för en kritik mot SvK betraktar sig inte ens som svenskkyrkliga - Jonathan Ekman osv - hur seriöst verkar det? Jag ska skriva om det där när jag får tid (lust).

Jacob Hjort sa...

Min sista mening syftar på att valsystemet, inte minst med tanke på valdeltagandet, kanske är att ta i lite för mycket. Man hade lätt kunnat ha årsmöte i församlingen där dem som är intresserade kommer och väljer sin representant som man sedan kan skicka till stift och kyrkomöte, utan partier med allt vad det innebär. Men det är en annan fråga. Annars har du helt rätt i att det inte blir billigare bara för att frimodig kyrka sitter där.


Jag kan tyvärr inte ta ansvar för Berit Simonsson eller OAS för den delen.

"Högkyrkligheten" har ofta en förmåga att säga viktiga sanningar på ett fruktansvärt självrättfärdigt och nedvärderande sätt och är därför inte bättre en fariséerna, i detta har du helt rätt. Det är också min stora betänklighet gentemot det parti jag är nominerad för. Det finns en tvärsäkerhet som sticker i ögonen på människor och som jag själv har svårt att ställa upp på. Samtidigt längtar jag efter en kyrka som kan vara tydlig. Problemet är att man oftast blir tydlig i helt fel frågor (och på fel sätt, som sagt).

Svenskkyrklig tycker jag är en knepig etikett. Kristen räcker gott för min del. I det kan jag ta till mig av det goda från alla traditioner. Har man dock sitt huvudsakliga engagemang i en frikyrka gör man nog bäst i att ha hela sitt engagemang där kan väl jag tycka.

Anonym sa...

Jonathan Ekman är engagerad i Kd och inte i Frimodig kyrka.

Jacob Hjort sa...

Anonym: Tack för upplysningen!

Maja sa...

Anonym: Jag vet det, och därför skrev jag "och för en kritik mot SvK" för att min poäng gällde inte enbart Frimodig kyrka.