tisdag 25 augusti 2009

Kommentar Aftonbladetgate


Aftonbladetgate har inte heller gått mig förbi. Jag håller yttrandefriheten högt. Jag tror att det aldrig skadar att vädra åsikter. Israel som sådant skall inte undgå granskning och judar skall inte särbehandlas, ens positivt.

Jag har också ett grundmurat kvällstidningsförakt. Det är tendentiös idiotjournalistik för idioter. En tidning som livnär sig på pöbelmentalitet och moralpanik (kanske deras syn på arbetarperspektiv?). Aftonbladet är väl den tidning i Sverige som ligger närmast nyhetsfabrikatören the Sun och detta fall är inget undantag. Att man skulle stå för någon sorts objektiv granskning av någonting som rör Israel är ytterst tveksamt. Aftonbladet driver en tes och i sin tveksamma pressetik skyr man inga medel.

Egentligen är inget nytt i detta. Någon känner sig ledsen, sårad och kränkt av kvällstidningens falska uppgifter. Genast springer man och gömmer sig bakom yttrandefriheten och något panikartat sprider sig i SVT:s morgontvsoffa. Yttrandefriheten är hotad. Kanske borde media ägna sig åt viss internkritik och inse att journalistiken idag är hotad. Så fungerade gillen och skrån under medeltiden. Så fungerar professioner idag. Man sköter sin egen självkritik, man får ett ansvar och är självständig under förutsättning att man faktiskt sköter det.

Man kan tycka att det borde vara så enkelt. Man klargör vad man står för. Vad som var fakta och vad som är de palestinska kvinnornas ogrundade åsikt. Man gör avbön, ber om ursäkt. Stora män ber om ursäkt. Aftonbladet tillhör inte dem. Istället fortsätter man framhärda i att det var en viktig artikel som belyser viktiga frågor. Allt tal kring att man inte skulle vara antijudisk (antisemitisk), att man inte bär särskilda antipatier mot denna nation motsägs av Aftonbladet och övriga vänsterns agerande (stoppa matcheninitiativet ett exempel, uttalanden om att de var de största krigsförbrytelserna sedan världskrigen ett annat). Är det något att skämmas för? Att man allierat sig med Palestina och fortsätter att stötta Hamas är knappast något man kan ifrågasätta. Att man ansluter sig till ett förakt med tusenåriga anor av ett folk, varför hymla med det? Självbilden är måhända hotad...

Regeringens agerande, både i ett avståndstagande från artikeln och i att inte lägga sig i, är enligt min mening korrekta.

[Dagen]

2 kommentarer:

Anonym sa...

Kan bara hålla med dig. Har själv avhållit mig från att ta upp saken. Dick Erixon, och nu Du, skriver vad jag själv skulle vilja säga i fallet - och han har nog några fler läsare än jag.

Aftonbladet Kultur och Ledare, samt dess övriga försvarare i fallet, förtjänar bara vårt kärleksfulla och högaktningsfulla förakt.

Lyckoönskningar i valet, förresten. hade jag kunnat, så hade jag gett dig en röst, men är ju i detta val inte röstberättigad...

Jacob Hjort sa...

Tack! Vi får väl se hur det går.