När blev religionsfriheten rättigheten att vara fri från religion. När man blir kränkt att folk bär slöjor. Av kyrkklockor. Av att man i en universitetskurs i liturgi blir kränkt av att man firar eukaristin. Vem inkräktar på vems handlingsutrymme?
Man skall inte bli påverkad. Det skall inte synas. Istället för att vara en lag som säkerställer tolerans blir det ett maktmedel för en sekulär majoritetskultur.
Märkligt.
En kommentar också till Annas eviga om abort: 37000 aborter är mycket på ett år. Knappast är alla dessa till följd av våldtäkt eller incest. Att säga att det är mord är starkt pga. att det är legitimerat i vår kultur, samtidigt som att ingreppet inte är motsvarande att klämma en pormask. Det blir dock tydligt i debatten att man har att välja på att flytta gränserna för att rättfärdiga det som är, eller hålla kvar vid(/återupprätta) en högre moral (i meningen strängare). Som kristen är det ouppnåeliga en självklarhet. Vi förhåller oss varje dag till bud vi inte kan leva upp till och lever i nåd och förlåtelse, på så sätt kan vi bära de höga idealen. Den som inte har detta måste förr eller senare anpassa sina ideal efter vad som är möjligt.
Argumentationen kring att det bara är män osv. är ungefär så irrelevant som det kan bli, lite i nivå med "män är djur". Att t.ex. akademier håller forskare som på allvar menar att det finns en allmän manlig konspiration som arbetar för att hålla kontrollen över kvinnor är på sätt och vis skrämmande. Vad vi ser är kulturella sedvänjor som vi alla är bärare av och som inte behöver ha upphovsmän (ett intolkande av intention som närmast är religiös). Att avfärda mäns åsikter bara för att de är män och som homogen grupp inte alls kan förstå problematiken (då kvinnan är så ogreppbar och bortom alla koncept, lite märkligt när män uppenbarligen går att klumpa ihop) eller inte har med kvinnans kropp (i vilken i vissa fall ett embryo, likt en pormask är en oönskad del) att göra är en åsikt jag inte på något sätt kan ställa upp på då det är argumentation och begränsning av argumentationen som bara är ogrundat maktspråk.
Är abort fel i alla fall? Självklart inte, och en sekulär stat bör få besluta som den vill. Är det att se som en synd? Jag skulle nog säga att det inte är i enlighet med Guds plan, men det måste vägas mot andra synder. Det är en synd på samma sätt som avundsjuka och stolthet är en synd. Detta skuldbelägger människor, jag vet, men det är inte jag som gör det, det är Gud som gör det, och Gud är också den som förlåter. Vi kan inte säga att avundsjuka är ok, även om vi alla är avundsjuka, och även om vi alla under särskilda omständigheter säkert skulle kunna drivas till en abort så kan det inte rättfärdigas på den grunden. Man måste skilja på etiska system här. Svea rikes lag skall uppfyllas, det finns ingen förlåtelse i detta system, därför måste lagen vara avpassade efter vad människor kan klara av, hjärtats lag är det föredöme Jesus gav oss, vilket vi aldrig kommer kunna uppnå och det är utefter denna som vi definierar synden (även om många kristna ledare vill hävda att vi skall använda bud och syndakataloger).
Vad blir då konsekvensen? 37000 aborter tycker jag är mycket på ett år. Lösningen måste vara mer sexualupplysning och större tillgänglighet till preventivmedel. F ö anser jag att kristna i högre utsträckning bör sköta sig själva och låta ickekristna vara och göra hur de vill.
Sleepaz inlägg om samma program.
16 kommentarer:
Håller inte helt med dig...
Åtminstone om jag uppfattat dig rätt.
Att släcka en blivande människas liv är väl ganska så mycket allvarligare än avundsjuka?
Fick igår höra att de flesta aborter görs inom äktenskap, samt bland unga vuxna i fasta relationer, och av kvinnor 40+.
Dessa får inte in föräldraskap i den fullspäckade kalendern, eller tycker att de redan har passerat det livsstadiet.
Personer som mycket väl känner till preventivmedel m.a.o.
Felet är att abort används som om det vore ett preventivmedel.
Jag bloggade f.ö. om detta ämne för några dagar sen:
http://katolskakyrkan.blogspot.com/2008/10/vem-har-egentligen-rtt-att-finnas-till.html
CT: Tack för länktipset.
Jämförelsen är mer kopplad till syndbegreppet och att man kan hålla ett högt ideal samtidigt med medvetenheten om att idealet inte är samhällets norm, att människor av olika anledningar kan ha svårt att leva upp till idealet. Jag ser det som en plikt att bemöta även dessa människor med förlåtelse, även om de inte begär den enligt "Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör."
Om det etiskt är fel tycker jag är en annan diskussion än om huruvida det är synd. Etiskt är det lättare att gradera mord (och grafitti enl. Svensk lag :whoco5:) som värre än misshandel. Vad gäller synd, eller från Guds perspektiv, tror jag inte det är lika enkelt. Självklart är kraven större på mig som är kristen, har en medvetenhet om vad som är rätt och riktigt och har förutsättningar, än för någon som syndar av nöd eller okunskap.
Som kristen grupp kan man givetvis verka för förbud osv. Det är en väg. Jag skulle uppskatta ifall kyrkan kunde ägna sig åt att stå stadigt inför Gud och på så vis skapa förutsättningar för att människor skall finna Gud och på så vis själva få inse vad Gud vill. Domen är Guds och de utsagor om Guds vilja jag som kristen kan ge är inte meningsfulla i större utstäckning än att de tas emot som sanning från den andre.
Ett inlägg jag skrev i Johanna G blogg om abort.
"Hela denna debatten kring abort handlar om att många av oss kristna vill få våra icke-kristna medmänniskor att förstå att abort är fel och syndigt. Vi vill att världen skall vara en plats där rättfärdighet och en kristen moral råder. Där alla skaffar barn inom äktenskapet och alla är lyckliga.
Men då kan man ju vända på frågan om ett sådant samhälle kan existera när vi kristna själva inte ens kan leva rättfärdiga liv av egen kraft.
Men vi vill likförbannat att dem som utför aborter skall må dåligt för det, för att vi tycker det är fel. Och då står vi med våra stenar i handen och vill stena den som utfört en abort likt äktenskapsbryterskan. Vi dömer dem som utför aborter. Jesus säger att han inte dömer äktenskapsbryterskan.
Debatten om abort har ju också med att göra med en sexuell moral, ungdomar har sex tidigt, även slarv bland vuxna.
Sprit och droger spelar in också när det gäller just "fylle-sex" som får oanade konsekvenser.
Jag är emot abort och tycker att det är förfärligt, men jag har också förståelse för dem som genomför en abort. Har flera i min närhet som utfört det, och det är inget som är lätt att gå igenom.
Jag tror måste vi kristna sluta vara så duktiga och peka på hur fel andra lever och istället börja älska våra medmänniskor även om dem begår fel och utför aborter? Där kan vi börja anser jag.
Jag tror vi kan minska abortet på andra vägar än att visa skrämsel bilder.
Det är en svår fråga detta.
Sleepaz: Bra kommentar.
Hmm kan man förlåta, av plikt? Näe asså... och jag tycker att det här bara visar hur illa det blir att tala om abort och synd, det blir inte heller om moral, utan moraliserade.
För den moral man har kan heller inte vara en plikt, det är skillda saker. Moralen växer fram ur de dygder vi tidigt lär oss och från det till detta ämne så kan man ju undra - Vad lär vi våra barn?
Jo att klara sig själva, ta hand om sig själv och de har tävlingsinriktade mammor som konkurrenter i samhällets mode-o-sex-hysteri.
När får de vara de barn som vi så stort tycks värna om?
Såg ett inslag nyss om att Stockholm gör (procentuellt) flest aborter. Vad finns i småbykulturen som gör att de har färre aborter? Säg inte högre moral!
Tror hellre att det beror på att barn får vara barn längre, har fler vuxna omkring sig och att sexattityden inte är lika påträngande och krävande.
Jag tror inte på moraliserande eller dömande.
Men på en balanserad reflektion - och upplysning - så att det blir tydligt vad det handlar om.
Och i den mån det handlar om moral så måste den nog komma inifrån - från erfarenheten av Gud - som gör att man förstår vad livet är värt... Som gör att man vill visa omsorg.
'Hmm kan man förlåta, av plikt? Näe asså...'
Jag tror det. Det är en del känsla men också en mycket stor del vilja.
'och jag tycker att det här bara visar hur illa det blir att tala om abort och synd, det blir inte heller om moral, utan moraliserade.'
Det är måhända moraliserande. Jag är här intresserad av sakfrågan, vilken jag upplever som skild från det individuella fallet. Finns det aborter i en perfekt värld? Troligen inte. Antingen får man säga att det är ok och då gör inte 37000 eller 370000 aborter per år någon roll, eller så säger man att det är en nödlösning och då får man försöka "lösa problemet". Jag tycker att det är en nödlösning och det är möjligt att det blir moraliserande. Jag ser det som synd just eftersom det inte är del av en tänkt perfekt värld, precis som fattigdom, sorg eller avundsjuka.
'Såg ett inslag nyss om att Stockholm gör (procentuellt) flest aborter. Vad finns i småbykulturen som gör att de har färre aborter? Säg inte högre moral!'
Kronoberg hade minst. Jag skulle säga att det har med att man på landsbygden har mer traditionella värderingar. Kanske bildar par tidigare osv.
I övrigt håller jag med dig om barnuppfostran.
Sakfrågan låter jättebra när du föklarar den sådär, och helt klart är det ett stort problem som måste få en bra lösning. Och som man löser det nu genom att hänvisa till "rättigheter" är absolut inget bra.
Å andra sidan kan man fundera om de här 'traditionella värderingarna' är något att värna om för det är ju just de som gjort många olyckliga och börjat sträva efter "frihet" som man tror sig finna i "rättigheter" som det så fint kallas.
Ja hur angriper man problemet bäst egentligen, kan man undra...?
Det ofödda barnet är älskad av Gud och har inte mindre värde än du och jag, har läst igenom det som skrivits här och märker att många här tycks bortse från det faktum att det är små människor som avrättas, hur skulle du förhålla dig till saken om det gällde andra svaga grupper i samhället?
skulle du tycka at de var fel och överdrivet att visa bilder på de dödade människorna
"Jag tror måste vi kristna sluta vara så duktiga och peka på hur fel andra lever och istället börja älska våra medmänniskor även om dem begår fel och utför aborter? Där kan vi börja anser jag.
Jag tror vi kan minska abortet på andra vägar än att visa skrämsel bilder.
Det är en svår fråga detta."
bara den här åsikten visar att man anser att det "bara" handlar om ett ofött barn, inte en riktig "människa"
Skulle det vara fel att protestera mot att människor dödas??
Vaddå börja älska sina medmänniskor?? älskar jag de minsta när jag inte ser allvaret i dödandet av dem?? när jag måste älska alla människor för att rättfärdiga mina protester mot de handlingar som de ofödda blir utsatt för.
Skrämselbilderna visar den otäcka sanningen som vi inte vill se och den blir inte mindre sann för att vi döljer, aborter är skrämmande!!!
"Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör."
Jag ber Gud förlåt alla de kristna som inte förstår vad de gör när de förminskar de ofödda ännu mer i denna världens ögon än de redan är.
Glöm inte ni kristna att väldigt många icke kristna är emot detta dödande av de minsta och många gör vad de kan för att upplysa att det inte är cellklumpar utan mänskligt liv som dödas, kristna som står tysta inför det här är väldigt dåliga föredömen.
Anonym: Tack för ett bra inlägg.
Jag håller med dig i mycket av vad du skriver, framför allt att människan blir människa i och med konceptionen. Mitt mål är dock färre aborter inte att rätt till varje pris skall skipas. När det blir en fråga om skuld så tror jag att vi kommer längre från det målet då det polariserar de olika grupperna. Detta samt att man på köpet blir fundamentalist, kvinnohatare, osv. Så skit i skulden och börja verka för färre aborter.
Håller du inte med mig, säg ifrån.
Hej där, jag bara undrar var du fått bilden ifrån? Vet du vad den heter, vem som gjort den etc. ? Tänkte ha med den i ett tal jag ska hålla inför klassen. Tacksam för svar, MVH Idah.
idah.yngvesson@gmail.com
Hejsan , jag undrar bara om du vet vem som har målat bilden med flickan som kläms mellan två stenar ?
Linda: Jag har ingen riktig koll. Den är hittad via google bildsök och som adressen antyder är den tagen från en australiensisk dagstidning, kanske man skulle kunna finna något där. Bilden heter också Mucci och jag har hittat någon konstnär som heter så och som gjort liknande grejer, så man skulle kunna tänka att han/hon ligger bakom.
Hittar du vem det kan vara får du gärna återkomma.
Michael Mucci heter konstnären..
http://www.smh.com.au/articles/2006/10/08/1160246008793.html
Sleepaz: Tack!
Men tack så mycke , jag är otroligt tacksam !
Tack igen :)
Skicka en kommentar