..i viss(?) mån slavar..

Läser Se ansiktet av Anders Piltz. Mycket bra bok än så länge men i det senaste kapitlet stöter det på lite patrull (bara kommit halvvägs än, så jag kanske upprör mig i onödan). Jag inser att det kanske är jag som avviker från kyrkans traditionella utläggning men jag tycker att jag har vissa skäl att göra det.

Hur som. Piltz pratar om att vi får den Helige Ande i dopet, att vi blir upprättade till den sanna avbilden och att vi sedan utgör kyrkan. Korset pratas om i endast i termer av ett offer för våra synder.

"Också den döpte är i viss mån slavar under köttet, för att tala med Paulus. Förståndet ligger delvis i mörker."

"Händer det då något med och i människan genom rättfärdiggörelsen - eller händer bara något i Gud, som inte längre tillräknar människan synden, ungefär som en domstol bestämmer sig för att bortse från brottet och bevilja amnesti?"

Jag tänker, med tanke på hur många som är döpta. Kan man verkligen säga att man i dopet, i verkligheten är upprättad. Och om så, vad är då "sinnenas natt" och "andens natt" som Johannes av Korset talar om. Om alla döpta är upprättade, vad skiljer då helgonen från den svenskkyrklige som är med genom att betala kyrkskatt men i övrigt inte tror och inte låter sig påverkas.

"Ja, men egentligen är de/vi upprättade", kanske någon säger. Vadå egentligen? I vilken verklighet då. Det ser brunt ut men egentligen är det blått.

Jag inser att det rimligen är så att den bräckliga tron som kan finnas bland alla tvivel kan bli ett ja när erbjudandet ges bortom döden men när blev det kyrkans lära att detta var allt? När slutade riket förkunnas?

Döden, som vi får del i, måste paras ihop med uppståndelsen. Ett liv i honom här och nu. Pauli brev, Johannes, synoptikerna, de skriver ju knappt om något annat. Vad är det för lära då som erbjuder billig nåd och hindrar människor från att stiga in i livet?

Skärpning!

En av de skriftlärda som hörde dem diskutera märkte hur väl Jesus svarade och kom fram och frågade honom: "Vilket är det viktigaste budet av alla?"
Jesus svarade: "Viktigast är detta: Hör, Israel, Herren, vår Gud, är den ende Herren, och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.
Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. Något större bud än dessa finns inte."
Den skriftlärde sade: "Du har rätt, mästare! Det är som du säger: han är den ende, det finns ingen annan än han. Att älska honom av hela sitt hjärta, av hela sitt förstånd och av hela sin kraft och att älska sin nästa som sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer."
När Jesus hörde att mannen svarade klokt sade han: "Du har inte långt till Guds rike." Sedan vågade ingen fråga honom mera.

(Mark 12:28-34)

För att det är utlevandet av denna insikt som konstituerar riket..

Lagen och profeterna hade sin tid fram till Johannes. Sedan dess förkunnas Guds rike, och alla trängs för att komma in där.

(Luk 16:16)

Och budskapet om riket skall förkunnas i hela världen och bli till ett vittnesbörd för alla folk. Sedan skall slutet komma.

(Matt 24:14)

Angående vad som skall missioneras...

Tro inte att jag redan har nått detta eller redan har blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det, när nu Kristus Jesus har fått mig i sitt grepp.

(Fil 3:12)

Angående ifall det är en metafysisk lek med ord eller verklighet..