"Bön är att sitta still, göra ingenting och tro att det hjälper." Hört det någon gång? Eller, "kloster är inte bra för de är så världsfrånvända?"
I ett samtal med en av prästerna i församlingen i veckan så säger hon lite brytt att hon gjort VUV-kort (verksamhetsutvecklingskort, i vilka organisationens mål formuleras och bryts ned i delmål) över gudstjänstens utveckling och arbetat ganska mycket med dem innan hon kom på att hon inte skrivit något om bön. Och ur ett mål-delmålsperspektiv, varför skulle hon? Vad leder den här bönen till?
Samtidigt är det min erfarenhet att bönen är totalt nödvändig.
Dagens evangelieläsning kanske kan sprida lite ljus över vad som försegår:
Medan de var på väg gick han in i en by, och en kvinna som hette Marta bjöd honom hem till sig. Hon hade en syster vid namn Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord. Men Marta tänkte på allt hon hade att ordna med. Hon kom och ställde sig framför Jesus och sade: "Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa till." Herren svarade henne: "Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, fast bara en sak behövs. Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne." (Luk 10:38-42)
Varför är du så världsfrånvänd Maria, sitter vid Herrens fötter och tror att det hjälper, när jag får slita?
Varför är det bättre att sitta vid Mästarens fötter? Varför är det bra för den församling som vill förnya sitt gudstjänstliv att be?
- Gud vill ge. Vi kan producera församling, lura folk till kyrkan i diverse jippon, men detta är inte Guds rike. Guds rike återföljs av en frid, denna frid vill Gud ge oss var och en, sedan vill han gestalta sitt rike. Gud vill allts vara den aktiva parten, något som inte är möjligt om vi inte ger honom utrymme.
- Gud vill tala. Gud har en plan, en fullkomlig plan, som han steg för steg vill genomföra. Som tjänare till en död Gud hade vi inte behövt lyssna men nu är Herren en Gud vars tält står mitt ibland sitt folk och för att vara hans folk behöver han få tala, hans vilja få råda.
Två syner på människan bryts, "människan är rationell, fullkomlig och god" och "människan är en fallen syndare". Den fullkomliga människan behöver inte få veta vad som är gott, behöver inte veta vad Guds vilja är, hon är själv gud.
Fortfarande kan jag inte se hur man skulle kunna sätta det på ett VUV-kort, kanske "utveckla verksamheten i enlighet med Guds vilja" delmål: "förbättra kommunikationen med Gud", "utveckla system för att motverka missförstånd och kapad kommunikation", "utveckla rutiner för kommunikationen", "utbildningsinsatser för att stärka den kommunikativa förmågan" och "anpassning av lokaler för att minska störning av kommunikation".
4 kommentarer:
Bra skrivet..
Instämmer! Mycket bra skrivet!
Förresten, får jag sno konceptet?
Johanna: Självklart! Har jag lyckats stöta på ett korn av sanning tillhör det inte mig.
Skicka en kommentar