Värdegrund och människorsyn har jag och min chef pratat mycket om idag. Det är inte så att jag har misskött mig, snarare var det ett framåtriktat samtal av typen "vad bör göras?"
Värdegrundsarbete. Det kan betyda vad som helst. Vanligen är det att skriva papper som skall sättas i pärmar och dammas av en gång om året då den enligt lag skall revideras. I bästa fall handlar det om hur Jag och Du möts.
Det är något djupt restorativt, mötet med Gud. Teologi kan i sin kärna egentligen inte skiljas från detta värdegrundsarbete, det är därför vi håller på att tjata om att religionen är etikens grund (menar man att Lagen är etikens grund, eller att det inom oss alla egentligen finns något gott i någon sorts kosmiskt samvete skulle jag säga att man misstar sig.) I mötet med Gud möter vi oss själva som avbild. I mötet med Hans allsmäktighet möter vi vår intighet. I mötet med Hans kärlek lär vi oss vad kärlek är. Därför är en teolog inte bättre än han bemöter sina medmänniskor. En teologi inte bättre än dess frukt.
Värdegrundsarbetet är lika viktigt som eftersatt i vår kyrka. Jag skall nog fokusera lite på det, kanske börja med mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar