Den heliga Lucia av Syrakusa (283-304)

Minnesdag 13 dec.

Lucia var en uppväxt i en from och rik familj. Hon svär sig i unga år till Gud men när hennes far dör så arrangerar hennes mor ett äktenskap med en romersk hedning. Lucia lyckades undvika bröllopet i tre år varefter hon ber till den helige Agatha och hennes mor blir helad från en långvarig sjukdom. Efter detta under så accepterar Lucias mamma Lucias önskemål om att leva avskild för Gud.

Den tilltänkte maken blir arg förstås och anmäler Lucia som kristen till myndigheterna på Sicilien (under Diocletianus), och Lucia blir dömd till prostitution. Historien berättar att Lucia när hon skulle hämtas inte gick att rubba, inte ens med hjälp av oxar. Då ändrades domen till dödsstraff. Hon torterades, fick ögonen urrivna, men när de ställde henne på bålet, slocknade elden. Hon blev till slut dödad med en dolk. Innan dess skall hon fått tillbaka synen.

Martyrium

"Martyrernas blod är utsäde för nya kristna", säger kyrkofadern Tertullianus. Detta, det absoluta priset, vad får någon att betala det? Att frivilligt gå in i döden, med ett kärleksfullt leende på läpparna. Enligt ickevåldets lagar så skapar ett offer efterföljare och medlidande. En ickeaggressiv seger över aggressionen. Den kärleken är totalt fri, oberörd av den kränkning som den får utstå. Tänk er den friden.

Lidandet med Kristus, offret, är till slut oundvikligt för den som vill vandra i Kristi efterföljd. Det är den fruktansvärda konsekvensen av Jesu ord i Johannesevangeliet: "

Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra så som jag har älskat er.

Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. (Joh 15:12-13)

Några av de helgon vars offers frukt vi är:

Maximilliam Kolbe, Dietrich Bonhoeffer, Edith Stein, Lucia, Justinius Martyren, Cyprianus av Kartago, Perpetua och Felicitas, Ignatios av Antiokia

Den sistnämnde skriver angående sin död:

"I am writing to all the Churches and I enjoin all, that I am dying willingly for God's sake, if only you do not prevent it. I beg you, do not do me an untimely kindness. Allow me to be eaten by the beasts, which are my way of reaching to God. I am God's wheat, and I am to be ground by the teeth of wild beasts, so that I may become the pure bread of Christ."

Inga händer utom dina.. (Kristi förklarings dag)

Kristus förklarad är temat för dagen, epifania på tok för sent. En aspekt av detta är den som Theresa av Ávila håller fram i sin dikt You are Christ's Hands vilken jag bara hittat på engelska.

Christ has no body now on earth but yours,

no hands but yours,

no feet but yours,

Yours are the eyes through which to look out

Christ's compassion to the world

Yours are the feet with which he is to go about doing good;

Yours are the hands with which he is to bless men now.

Inga händer utom dina, skall för övrigt stå på väggen i en sönderbombad kyrka i Tyskland där kristusstatyn av chockvågorna blivit av med sina händer, på tal om slumpmässig symbolik..

Den högstes profet - Johannes Döparen

Söndagen är i Svk:s evangeliebok tillägnad Johannes döparen

Johannes var släkt med Jesus. En han var liksom Jesus resultatet av ett mirakel och han var den förste som hälsade Herren till jorden. Man undrade tidigt vad som skulle bli av detta barn..

”Och du mitt barn skall kallas den högstes profet, ty du skall gå före Herren och bana väg för honom,” profeterade hans far Sakarias.

Johannes var profet, den störste som Jesus själv säger, kanske för att han fick peka på honom som alla tidigare vittnat om. Johannes levde i öknen, utanför världen – en asket med Gud som umgänge istället för människor.

I öknen ser han klart och får kunskap och ledning från Herren. Med Gud som umgänge behövde han inte ta något hänsyn, han kunde se Sanningen, och han kunde säga Sanningen.

”Huggormsyngel!” – vilken PR-kampanj… I öknen – vilket läge… Johannes har ingen formell kompetens, inget ämbete eller mänsklig maktbas. Förutsättningarna är de allra sämsta för att nå fram med sitt budskap, men folk flockades, lät omvända, upprätta och döpa sig, för att det var sant, trovärdigt och genomlevt.

Sanningen är det enda han håller sig i. Sanningen är också det som får Johannes fängslad och dödad. Det som evangelisten Johannes skriver i sin prolog, att människorna älskar mörkret mer än ljuset, gäller lika mycket Johannes som Kristus. Offret har alltid varit profetens lön.

När hans gärning är slutförd och han sitter och väntar på döden i fängelset så tvivlar den store profeten. Herrens svar på Johannes tvivel är inget fördömande utan ett prisande av honom som den störste.

Så fullkomnas Johannes verk, trettio och några år efter hans födelse. Johannes är viktig att reflektera kring för att hans liv säger mycket om profetverket. Kanske Sakarias ord, ”och du mitt barn skall kallas den högstes profet,” talar till just dig…

Johannes Döparen avtecknas på ikoner som en man med vildvuxet hår och slitna kläder.