Såsom en skugge...

Så dog han plötsligt. I fredags förstår jag det som, min förfelade vän. Alkoholen. Det är tråkigt, under våren gjorde han stora framsteg, färg i ansiktet och mannen med högskoleutbildningen, den kompetente ledaren fick skymta fram något. Sedan kom sommaren. Jag vet inte om det var den, men efter den var han grå och slutade komma till kyrkan. Jag fick möta honom för då några veckor sedan och hälsade på honom på stan någon gång efter det. Inte utan att det känns lite tomt.

Vila i frid, I.!

Förfelade människor

-Vi är sådana förfelade människor, säger han och nickar mot ölburken som ligger intill honom, men tror du Gud förlåter oss?

Vad skall man säga. Kom till mig ni som är tyngda av bördor. Hon visar mycket kärlek därför att hon har blivit förlåten mycket. Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.

Gud är väl en sak, men människor...

Vägen till det stora livet

Vad är det som berättigar förståelsebaserande vetenskaper? Psykoanalys, kvalitativ forskning, teologi, filosofi. När målet är en begreppsvärld att begripliggöra, peka ut en riktning, men där betingelserna är sådana att delen för sig inte går att isolera kan man knappast kalla det för verklighetsfrånvänt. Vi talar på ett vis om det vi inte vet, men sättet att göra det på har visat sig vara fruktbart. Inte att det på något vis skulle ta bort något från naturvetenskaperna.

Etiken är ett sådant område. Det är lätt att strida för värdenihlism. Desto svårare är det att motivera varför människan inte skall styras av sin buk och den starkare inte skall förtrycka den svage. Det finns diverse lärare som visat på en annan väg. De har en utsaga om rättvisa, ickevåld, kärlek som vi kan känna igen som en röst. Kalla det ett narrativ. Kalla det en helt subjektiv utsaga om det bästa sättet att vara människa. För i detta är det inte upp till var och en att definiera. Bilden av den goda etiken finns, narrativet går att se. Helgonen och de andra stort levda liven har visat vägen.

Utifrån sökandet efter detta narrativ kommer man i kontakt med något, någon, ett subjekt - jag kan inte beskriva det på ett annat sätt. Han tar av nödvändighet viss form och blir på så vis också något att känna igen, i helgonens upplevelser och liv, i den Heliga Skrift.

Bevisa Gud säger man. Har man inte funnit de stora livens väg, som var så levande under romantiken, har man inte försök söka det goda och det vackra kan jag inte det, ty det är så jag känner honom.

Om din förståelse av Gud hjälper dig i din förståelse av världen, om din förståelse av dig själv hjälper dig i din vardag, speglar det någon form av sanning. Vi har måhända inte detaljerna rätt, men det är sannerligen den enda vägen till det stora livet.

Ett mastigt skägg

Inom idrotten har man slutspelsskägg. Min bror brukar samla ett "julspelsskägg" till jul. Min skäggsäsong är sommaren. Jag går förvisso runt med ett välansat, men vad är väl det.

Som Oh Laura sjöng:

I am the wilderness locked in a cage
I am a growing force you kept in place
I am a tree reaching for the sun
Please don't hold me down

I am a rolling wave without the motion
A glass of water longing for the ocean
I am an asphalt flower breaking free but you keep stopping me
Release me

Jag har börjat släppa på skägget något. När man har så dålig skäggväxt som jag måste detta planeras och arbetas på en del. Första inspirationen var förra helgens avnjutande av 300. Leonidas (ovan) har ett stiligt skägg. Hans Langseth (nedan) visar dock hur det skall se ut, ett mastigt skägg.

Från Spin city:
James: This moustache is fake.
Paul: But the respect you get is real.

Respekt.

Shackles

Var på Gospelkonsert idag. Jag har bara en sak att säga:

Bokrea (inköpstillfälle 4)

Jag älskar bokrea.

På Yerba Kulturbokhandel och café, som förutom en ganska välsorterad hylla med kristen litteratur erbjuder böcker om auror och kosmologi, kristaller, m.m., köpte jag idag:

Världen som ikon, Per-Arne Bodin
Den eviga vishetens ur, Henrik Suso
Västerlandets tillväxt och kris, Tage Lindbom
En själasörjares brev, Gerhard Tersteegen
Kristen mystik ur psykologisk synvinkel, del 1, Anton Geels

Summa: 213,50 kr

Tidningsartiklar

Vill bara tipsa om en mkt klarsynt artikel i DN.

Primärnarcissistiskt. Om världen inte stämmer med min inre bild har jag rätt att bli kränkt och världen får banne mig ändra sig. Det är lite sådär postmodernt. Vi definierar lite som vi vill. Idealism som inte söker tingens kärna utan bygger ett innehållslöst utanpåverk - fina grejer... Det trista är att ett ryggradslöst Sverige underblåser det hela. Är det en följd av de ideologilösa partierna?

Denna artikel visar också hur galet det kan bli med politiska idéer.

En ny rustning?

Blev tillfrågad idag om jag ville vara med och skriva en artikel om prästerskap och behovet av andlig vägledning. Intressant ämne må jag säga. Jag får återkomma när det blir lite mer kött på benen.

En liten reflektion också. Likheten i följande texter är ganska stor.

Han skall klä sig i rättfärdighetens harnesk och sätta den opartiska domens hjälm på sitt huvud. Oövervinnelig helighet skall han bära som sköld, skoningslös vrede skall han slipa till svärd, och hela världen skall följa honom i strid mot de vanvettiga. (Vish 5:18-20)

;och;

Ta därför på er Guds rustning, så att ni kan göra motstånd på den onda dagen och stå upprätt efter att ha fullgjort allt. Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte och klä er i rättfärdighetens pansar och sätt som skor på era fötter villigheten att gå ut med budskapet om fred. Håll ständigt trons sköld framför er, med den skall ni få den Ondes alla brinnande pilar att slockna, och grip frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord. (Ef 6:13-17)

Kan man tänka att det finns en parallellitet mellan dem på så vis att:

opartisk dom och frälsning,
Oövervinnelig helighet och tro,
Skoningslös vrede och Anden, som är Guds ord,

..hör ihop. Den opartiska domen är ju vad som kan förväntas, rättfärdig i någon mening, men frälsning och nåd är något annat, det oförtjänta i Guds handlande. Oövervinnerlig helighet i presterandet besvaras av kravet på tilltro till Herren. Den skoninglösa vreden mot de vanvettiga, byts mot ett milt och ödmjukt sinne. Kanske.

Utmaningspetar i maten

Är utmanad av Charlotte-Therese:

Fem maträtter man inte gillar var det. Det är nästa komplicerat då jag är lite av en allätare.

1. Allt med selleri - visst äter jag det artigt men selleri har en så genomträngande smak.

2. Fiskbullar - jag skyller på skolan.

3. Surströmming - tanken på att det är jäst + doften gör att jag nog inte gett det en riktig chans.

4. Allt för syrlig mat - en del medelhavsmat, så väl som indisk blir lite väl yoghurtbaserad, när inte det sura bryts av av något starkt eller så blir det för mycket.

5. Lutfisk - meningslös maträtt. Stort undantag för den lättlutade fisken där man fortfarande märker att det är fisk.


Bubblare:
6. Thaikycklingkåldolmar - lokal specialitet i vår restaurang på jobbet. Mest för att det är så mysko...

Två år på flashback

Två år på flashback idag...

Det firas med en hejdundrande diskussion om vetenskap, religion och politik.

2 641 inlägg, en mängd bekantskaper och en moderatorstitel har det inneburit...

Skål!

Betyg 2+/5

Föreläsare ja... Jag ger mig själv 2+/5 i betyg men får till mitt försvar säga att det var inte den enklaste publiken. Nästa gång skall jag skriva ett manuskript med mer tydliga stolpar och kanske lite grundligare definiera olika begrepp.

Jag får se det positivt, tänk så mycket jag kan lära mig. :)

Barn och idioter

Ett av de testen jag använder i särskoleutredningar har en fråga om varför en viss yrkesgrupp behöver gå på vidareutbildningar även när de är klara med sin utbildning.

Han: "För att de skall vila lite.."

Enligt min erfarenhet stämmer svaret. Det ger dock inga poäng.

Av barn och idioter får man höra sanningen..

Mättat

Så, nu är det mättat.

Ge mig lite fulkultur.

Jönssonligan..

Vad som helst..

Inför helgen

Två saker inför helgen.

1) Jag kommer befinna mig på Pilgrims vintermöte. Som fattig bonddräng som inte är i svks sold uppskattar jag mycket det gedigna programmet i kombination med det låga priset. Någon annan som skall dit?

2) Ingen har väl missat att körslaget har final på lördag. Vinner Uddevalla kommer pengarna (en halv miljon kr) gå till det diakonala centrum där jag frivilligarbetar på torsdagar med hemlösa, utslagna, m.fl. 5 kr för en sms-röst på team Erik kan alltså bli en god diakonal insats. Fem bröd kan ge korgar över så att säga. (Dessutom sjunger de ju mycket bättre än det andra laget...;) )

Edit: Dagen uppmärksammar punkt 2.

Många tankar under en dag

Under kompletoriet idag lästes Markus åttonde kapitel. Det måste vara en av de märkligaste kapitlen i Bibeln och blev idag ett bevis för att Jesus ständigt överraskar.

Jesus fixar mat åt 4000, åker med båten över sjön för där fariséerna ber om tecken (hade de varit på andra sidan sjön hade det sett ett tecken, ett bevis på att tecken i sig inte är nog, tron måste till), Jesus suckar djupt och säger "Varför vill detta släkte ha ett tecken? Sannerligen om detta släkte skall få något tecken." (8:12), helt obegipligt, sedan hoppar han i båten och åker tillbaka! I Mark 8:22-26 tar Jesus ut en man ur Betsaida och gör ett mycket märkligt helande där mannen först säger, "Jag ser människorna: de liknar träd, men de går omkring." varefter Jesus gör ett andra helande. Sedan Caesarea Filippi och lärjungaskapets krav.

Jag blir inte riktigt klok på det.

Matundret är återigen på en öde plats. Jesus säger (8:2) "Det gör mig ont om folket. Nu har de varit hos mig i tre dagar och har ingenting att äta. Om jag låter dem gå härifrån utan mat orkar de inte ta sig hem. En del är ju långväga ifrån." Under tre dagar har det inte fått någonting, sedan kommer det himmelska brödet. Tre dagars dödsvaka, fasta, sedan kan de inte längre ta sig hem om inte Jesus ger dem det himmelska brödet. Beroende av ett under. 4000, 7 korgar, osv. Talmystiken tät.

Blindhet botas genom att med Jesus gå ut ur den stora staden och bli "bestänkt" med det som kommer ur Herrens mun. Den blinde mannen blir helad och säger "Jag ser människorna: de liknar träd, men de går omkring." Trädsymboliken är givetvis central i bibeln, ända från livets träd, till vinstockar, inympning, och gallring. Men, wtf? Jesus "rättar till" sitt helande och säger gå hem, och "Gå inte ens in i byn!"

På tal om sinnesliknelser slog det mig man tog guldet ur öronen för att göra guldkalven...

---

Och lite annat:

---

Teologi är kunskap om Gud och människan, om relationen. Människan kan inte ses utan Gud och Gud inte utan att säga något om vem vi är. De andliga mästarna är alltså psykologer i lika hög grad som de är exegeter, systematiska teologer och filosofer.

---

Min natur, min dragning till synden är i grunden oförändrad. Men min hållning är förändrad. Mer i överensstämmelse med verkligheten där Han är stark, Han är rättfärdig. Skulle jag väl komma till den punkten där Gud gör upp med min natur, i en renande eld, och jag verkligen börjar röra på mig, hemåt, skulle det vara något verkligt stort. Den egentillägnade heligheten tror jag inte på.

Synd: de tror inte på mig.
Rättfärdighet: jag går till Fadern, och ni ser mig inte längre.
Dom: denna världens härskare är dömd. (Joh 16:9-11)

---

Bön är ett Andens flöde. Liturgisk bön ett Anden som Kyrkans flöde. Bön kan bara vara i enlighet med Guds vilja. Teologi och bön är därmed oskiljbara, och den enda bön vi egentligen kan be är "Ske din vilja" och "I dina händer befaller jag nu min ande". Därmed inte sagt att bönen, flödet, Guds vilja, ibland måste formuleras, bli ord av Ordet.

---

Du kan dö tusen andliga döder, och har fortfarande steg att gå. Nackens böjning och inte dina verk skall alltså vara din ära.

---

Det finns så mycket inom kristendomen som skulle kunna ge en motbild till "the kristet utseende", ständigt leende, hopplöst omoderna, familjen med 10+ barn, mot "luradblicken", mot stel moralistisk borgerlighet. Den radikalitet man t.ex. odlar inom rastafari, vi som dragit ut ur babylon. Shane Claibourne är ett modernt exempel därpå. Den styrka man kan se hos personer som Maximilliam Maria Kolbe, hos befrielseteologerna. Den andlighetens aristokrati som Hammarskjöld tillhör och som jag anar att Ernst Jünger är en del av utan att veta något särskilt om honom. Den vishet och andliga urskiljning man finner hos Hjalmar Ekström. Den intelligencia som katolska kyrkan odlar. Varför ställer vi upp på att kristendom är nördigt?

Bekymmer

Jag har varit arg idag... Men efter "bara" sådär 40 minuter bön rinner allt av.

Kanske är det så. Gud löser inte dessa mina problem, eller han löser dem genom att befria mig från min bundenhet till problemen.

Kanske är svaret på besvikelser inte att sluta hoppas utan att börja tro på under. Riktigt naivt tro att Gud är vår räddning i de mest hopplösa situationer, som kan ge liv åt högar av ben. Det uppstudsiga hoppet.

Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus. Fil 4:6,7

Alkoholen

Nu kommer en av dessa känsliga frågorna igen. Jag är bakis så det räcker idag (var på svensexa igår) och har under en promenad med några i församlingen idag bland annat fått höra kommentaren: Jag blir väldigt besviken när någon jag känner förtroende för blir berusad. Det må vara så att jag är ett syndigt litet kryp. Det må vara så att jag undergräver något gott. Det må vara så att ni blir arga och besvikna och vad ni vill.

Står man utanför kyrkan är alkoholens vara eller inte vara ganska oproblematisk. Det tillhör normaliteten.

I vissa kyrkotraditioner lyfter man fram Efesierbrevet 5:17-19:

Var därför aldrig oförståndiga, utan sök förstå vad som är Herrens vilja. Berusa er inte med vin, där börjar lastbarheten, utan låt er uppfyllas av ande och tala till varandra med psalmer och hymner och andlig sång.

..och har det därmed slaget i sten att bibeln förbjuder all form av alkoholförtäring. Man pekar på riskerna. Man pekar på den potentiella kontrollförlusten. Man pekar på att man kan ha så kul utan (lite som de som tycker att det är onödigt med chips..) Inte så ofta pekar man på att Jesus i sitt första under fixade fram 600 liter vin till en fest som började tappa tempo, att vinet är en symbol för glädje osv.

Jag tänker inte argumentera för att det är "rätt" att dricka (allt behöver kanske inte handla om rätt och fel) men tänker likväl påtala att två folkrörelser i nykterheten och den senaste stora väckelsen sammanfaller och det kan kanske varit så att man någonstans blandat ihop vilken åsikt som hörde till vilken rörelse.

Det som jag däremot tycker är relevant är att jag känner mig dömd och jag tänker att det samma måste gälla varenda en i "normaliteten" som närmar sig kyrkan. Man skulle kunna använda min egen argumentation för minskning av abort mot mig själv. Den stora skillnaden här är att det bibliska underlaget och förankringen i traditionen är betydligt mer sporadiskt.

Bli därför förbannade på mig istället. Se det måhända som en viktig inomkristen fråga. Men uttala dig aldrig om "kristnas" åsikter om alkoholpolitik. Jag har förvisso blivit kallad "så kallad kristen" just på grund av att jag varit berusad. Men att varje syndare skall skäras bort från Guds rike faller på sin egen rimlighet (eller gäller det bara alkohol?), och älska dina icke kristna syskon även om de dricker. Eller (hemska tanke) lär känna dem...

Är det för övrigt något som har något tips för vårdandet av en bakfylla?

Outsourcing

Ok. Akutmöte förbi. Vi har blivit utmanade! High five!

Vår borgerliga majoritet har i enlighet med traditionell borgerlig ideologi infört utmaningsrätt för kommunala verksamheter där privata företag får utmana alltså visa att de kan göra det bättre och billigare och därmed få driva verksamheten.

I det värsta scenariot blir jag övertalig och får söka mig ett nytt jobb. Det oroar mig inte särskilt. Jag har emellanåt känt mig på väg ändå och jag tror inte det skulle vara vidare svårt att få ett annat jobb. På samma sätt kan jag se stora organisatoriska nackdelar med en outsourcing av skolpsykologverksamheten. Men, men, ideologiskt grundade beslut är inte alltid rationella (som tips till humanisterna när de har utrotat religionen inom, vad var det, 20 år).

Det jag dock kan vara säker på är att det kommer ta så mycket tid att sammanställa beslutsunderlag till kommunstyrelsen osv. och vem skall göra det om inte jag. Som om jag inte hade nog...

Stora ord under solen

De stora orden har flugit det senaste.

Jag läste på en kommentar till dagens ledarblogg att vad som sker i Gaza är en av de största krigsförbrytelserna sedan andra världskriget... Naaääh...

Större än Rwanda, vad som hänt i f.d. Jugoslavien, Kongo, Vietnam, m.fl.? Det är ju faktiskt 800 döda..

I samband med "finanskrisen" så har man utropat kapitalismens död... Naaääh...

Med reservation för att man kanske skulle mena något annat så har jag mycket svårt att tro att något väsentligt i hur handel och ägande regleras kommer att ändras av denna kris.

Jag drar mig till minnes löpsedlarna, "I natt kommer fågelinfluensan till Sverige," denna pandemi som skulle förgöra oss. Eller miljörörelsens oavbrutna domedagsrop. Eller Jehovas vittnens.

Är man utan historia är varje händelse en förstagångsupplevelse.
Jag säger, inget är nytt under solen.

Håller andan

En sammanbiten chef har kallat till ett überprioriterat informationsmöte för alla kommunalt anställda psykologer (fyra stycken) imorgon, hon vill inte säga vad det gäller men det kommer ta c:a 15 minuter. Vad i hela världen?

Det finns risk att jag kommer ägna kvällen åt att tänka igenom eventuella förseelser grava nog för ett dylikt möte. Min kollega gjorde tolkningen att det nog handlar om ekonomi eller organisation.

Ur något sorts andligt perspektiv fruktar jag att detta är någon form av utblottelse som Herre låter mig vederfara.

Usch...