Vaxade mustascher

Leif Berix i Trollhättan har, i sina vaxade mustascher på dagens västnytt, sedan han "betalte" ett företag för ett målerijobb börjat anat att något "skojeri" är i görningen. Detta då företaget verkar begärt in skattereduktionen flera gånger!

Man måste älska sådana gubbar!

Mannen på bilden är f ö Leif Berix.

Att välja det onda

Lars Anders Johansson skriver i min dagsfärska Axess om de Sade och att det är svårt att förklara bort ondskan i något som kan informeras bort, alternativt är sjukt. Markisen väljer något som hans samtid ser som det största onda och identifierar sig med det.

Jag tänker på en lågstadieelev som utan ingående kunskaper om ämnet som i sina svåra stunder, väljer att identifiera sig med Hitler. Inte för att han är stark, som kanske många tonårssympatisörer, utan just för att han är ond i samtidens ögon.

Det är en existentiell dimension av utanförskapsidentiteten, och ytterligare ett argument mot alla utopier som vill beskriva människan som god innerst inne.

Jimmie-Göran

Gårdagens repris av Pang Prego (p3programmet) görs en jämförelse mellan Jimmie Åkesson och Göran Hägglund. De kommer byta plats med varandra utan att någon märker något i nästa val, de har ju samma stil, samma glasögon och, jo, samma åsikter. Eller, medger man, finsmakare av konservativa åsikter märker kanske skillnaden. Onda rasister och kristna är helt ok att ge sig på, deras nedärvda synder rättfärdigar allt.

Om religionens utveckling (och fall?)

Mer kvalitetsradio... Ring P3:s programledare kommenterar kyrkovalet (lite fritt). "10 % röstar, är kyrkan relevant i vårt samhälle? Det där med Gud, har vi inte prövat det. När skall vi släppa kyrkan, när valdeltagandet är nere på 2 - 3 %?."

Med den retoriken är det bara för alla frikyrkliga samfund att lägga ned på en gång. Det är dock inte det som är mitt problem. Problemet är synen på religionens roll och utveckling. Enligt gängse synsätt kom religionen till för att förklara det oförklarliga. Man förstår inte blixten och börjar därför tillbe den. Animismen evolverar sedan till panteism, (det är Tor som orsakar blixten) varefter den sedan blir monoteism, varefter den slutligen, med vetenskapens framsteg, inte längre behövs för att vi nu kan förstå blixten. Hur många som faktiskt är kristna pga. att man inte förstår hur jorden skapades (vilket är en vanlig föreställning bland ateister) vet jag förstås inte, men jag gissar att det inte är så många.

Det finns andra typer av stadieteorier där det går från det konkreta-kvinnliga till det ideella-manliga (ktonisk är för övrigt ett härligt ord) som såvitt jag förstår det är lika gripna ur luften. Grundantagandet är som vanligt inom modernismen att utveckling sker längs en linje där skapelsens krona är västeuropeisk bourgeois. Vi "bakåtsträvare" som inte accepterar denna historiesyn tror istället för att veta, grundar våra liv på böcker istället för på vetenskap osv. Som jag skrivit åtskildiga gånger tidigare ger inte vetenskapen en människosyn, en politisk ideologi, eller någon form av filosofi. Däremot har den sina upplysningsideal som en, i dagens debatt, till objektivitet, dunkelt förklädd ryggsäck.

En världsbild utan Gud går ihop. Tag inte miste på det. Gud är inte en x-faktor, nödvändig för att allt skall gå ihop. Men med detta är allt i sin ordning. Gud är inte del av sin skapelse. Han blir det genom inkarnationen, men det där kan ni. Denna världsbild (utan Gud alltså) kan inte motbevisas av hur mycket Creation Science du än ljuger ihop. Det som kan göras är att medvetandegöra och följa den tillbaka till de grundantaganden som är dess grund och som alltid är mer eller mindre godtyckligt valda. Politisk korrekthet är världsbildsimperialism och ateisterna låter oss aldrig glömma att det sociala trycket en gång var för kristendomen. Kristendom är nu (och hör nog hemma) på defensiven. Därför måste vi slipa våra analysverktyg, och lära oss behärska språket, för att skapa ett andningsutrymme. Det skall sitta i ryggmärgen så fort vi hör ordet "utveckling", tro och vetande, osv. Sedan får Gud vara den som drar alla till sig.

Vi kan omöjligt acceptera att den levande Guden är något som skall fasas ut. Man må kallas religiöst konservativ, men just stadieanalysen är ju själva grunden till liberalteologins "avmytologiserande" av bibel och kyrka, och i linje med socialdemokratins stånkande över en bakåtsträvande religiös elit som står i vägen för den kyrka som ger folket de guldkalvar de vill ha. (Och det är skillnad på detta, Paris-for-presidentkristendomen, och en hänvisning till en levande tradition. Traditionen är i allra högsta grad ett levande pågående samtal mellan kristna i alla tider. Därför jag ser goda förutsättningar till att en teologisk debatt faktiskt skall komma att acceptera samkönade kyrkliga vigslar. Detta försvåras bara av gemensamma utsagor av småpåvarna i vår kyrka där man säger att vi talat om detta i si och så länge, och att det är färdiguträtt, och att Jesper Svartvik skriver ett arbete där svaret på förhand är en del av beställningen.)

10 % eller 2 % spelar mindre roll. Vi kommer tillbaka till Alexandrias bazaarer där vårt budskap står emot de många. Om det finns kraft i evangeliet kommer frihet och gemenskap i den Helige Ande att göra kristendomen attraktiv och det vi går igenom bli en rening. Om inte är religionen som upplysningsmännen säger en övergående fas. Historien kommer att ge någon av oss rätt.

Två kommentarer

Två kommentarer till två uttalanden som jag ser som typiska för vår tidsålder.

Det första var från radion för några veckor sedan. Det handlade om personliga utsläppsrätter som någon hade föreslagit. Någon kommenterar: Det låter som ett onödigt krångligt, dyrt och ineffektivt system. Kreatören replikerar direkt: Nu har vi kommit till ett stadium där det måste få kosta och vara lite obekvämt. För det första är det smaklöst att han säger detta om sin egen idé. För det andra finns det ett namn för när man börjar göra utan att tänka; panik.

Det andra är Gudrun Schyman och hennes alkoholism. Alkoholism skall inte skojas om, jag är medveten om det. Men det är ändå ingen slump att Gudruns alkoholism i morgontvsoffan blir ett strukturellt problem. Det är så lätt att få tag på alkohol, det är ju en annan alkoholkultur osv. Känns inte det som en rimlig åtgärd, Gudrun har problem, låt oss ändra hela samhället och inför fler förbud.

Rob Bell m.m.

Jag sitter och lyssnar på någon som sågar Rob Bell. Personligen tycker jag Rob Bell är både inspirerande, rolig och kunnig och har inget emot honom. Men det har "Christian pirate radio". En sak funderar jag kring. Rob säger något om att rättfärdighet utifrån 1 Mos 22:18. Han menar att det utifrån Abraham skall utgå en ny stam med ett nytt sätt att leva på. Häcklaren pausar och säger med ironiserande ton: "Nej, det är inget speciellt med dem, men de skall frambringa Kristus." Ingen Helig Ande, inget Guds verk med människan. Bara rättfärdiggörelse genom tro, annars helvetet. Evangelium? Kalvinister är för härliga.


Texten är dessutom ett exempel på hur man verkligen ansträngt sig för att göra så otraditionella översättningar som möjligt.

1917: Och i din säd skola alla folk på jorden välsigna sig, därför
att du lyssnade till mina ord.»

2000: Och alla folk på jorden skall önska sig den välsignelse som dina ättlingar har fått.

Kommentar Aftonbladetgate

Aftonbladetgate har inte heller gått mig förbi. Jag håller yttrandefriheten högt. Jag tror att det aldrig skadar att vädra åsikter. Israel som sådant skall inte undgå granskning och judar skall inte särbehandlas, ens positivt.

Jag har också ett grundmurat kvällstidningsförakt. Det är tendentiös idiotjournalistik för idioter. En tidning som livnär sig på pöbelmentalitet och moralpanik (kanske deras syn på arbetarperspektiv?). Aftonbladet är väl den tidning i Sverige som ligger närmast nyhetsfabrikatören the Sun och detta fall är inget undantag. Att man skulle stå för någon sorts objektiv granskning av någonting som rör Israel är ytterst tveksamt. Aftonbladet driver en tes och i sin tveksamma pressetik skyr man inga medel.

Egentligen är inget nytt i detta. Någon känner sig ledsen, sårad och kränkt av kvällstidningens falska uppgifter. Genast springer man och gömmer sig bakom yttrandefriheten och något panikartat sprider sig i SVT:s morgontvsoffa. Yttrandefriheten är hotad. Kanske borde media ägna sig åt viss internkritik och inse att journalistiken idag är hotad. Så fungerade gillen och skrån under medeltiden. Så fungerar professioner idag. Man sköter sin egen självkritik, man får ett ansvar och är självständig under förutsättning att man faktiskt sköter det.

Man kan tycka att det borde vara så enkelt. Man klargör vad man står för. Vad som var fakta och vad som är de palestinska kvinnornas ogrundade åsikt. Man gör avbön, ber om ursäkt. Stora män ber om ursäkt. Aftonbladet tillhör inte dem. Istället fortsätter man framhärda i att det var en viktig artikel som belyser viktiga frågor. Allt tal kring att man inte skulle vara antijudisk (antisemitisk), att man inte bär särskilda antipatier mot denna nation motsägs av Aftonbladet och övriga vänsterns agerande (stoppa matcheninitiativet ett exempel, uttalanden om att de var de största krigsförbrytelserna sedan världskrigen ett annat). Är det något att skämmas för? Att man allierat sig med Palestina och fortsätter att stötta Hamas är knappast något man kan ifrågasätta. Att man ansluter sig till ett förakt med tusenåriga anor av ett folk, varför hymla med det? Självbilden är måhända hotad...

Regeringens agerande, både i ett avståndstagande från artikeln och i att inte lägga sig i, är enligt min mening korrekta.

[Dagen]

Kräver någon form av övervakning

Birgitta Olsson (FP) säger angående att EULEX enligt EU-norm varit en gigantisk pengakrävande och impotent, samt onåbar byråkrati:

– Frågan är vad alternativet är. Om EU skulle lämna Kosovo idag, vad skulle hända? Det som EU:s utrikesministrar varit överens om, är att Kosovo ska upprätta en demokratisk och multietnisk stat, men det kräver också att man har någon form av internationell övervakning.

Intressant att jämföra med t.ex. Regeringsformen 1 kap 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det är ju förstås Sverige det. I Kosovo skall en demokratisk och multietnisk stat upprättas. En av svårigheterna med att man släppt nationen eller folket som någon sorts gammaldags begrepp i den globaliserade och hyperindividualiserade eran är att man inte längre kan tala om ett folks mognad att vara demokratiskt.

Paradoxalt nog är det oviljan till det koloniala synsättet att Sveriges demokratiska övningar i hundra år, den korruptionsfria förvaltningen och utbildningsnivån på något sätt skulle göra samhället mer lämpat för demokrati, till det, i praktiken ännu mer koloniala, att kräva, och sedan framtvinga, demokrati. När lösningen hade kunnat vara utbildning blir det istället övervakning.

Man kan se på världen på många sätt. De sätt som ger dig verktyg att arbeta med är troligtvis mer sanna.

NOD om utveckling

I den utmärkta tidskriften NOD:s senaste nummer tas i artikeln "den dolda läroplanen" begreppet utveckling upp som vår tids yttersta orsak. Hygien var ett tidigare liknande ord, använt i olika kombinationer - rashygien, mentalhygien. Att Lubbe Nordström med sitt Lort-Sverige byggt det rena folkhemmet med familjen Myrdals tvångssteriliseringar som yttersta konsekvens. Det nya värdeordet är alltså utveckling. Man kan se TQM och managementkulturen som arvtagare, vilka på allvar lyfter upp de gamla upplysningsidealen om att allt kan bli bättre, vi kan ständigt nå högre höjder, och detta är ett ändamål i sig. Det är faktiskt ändamålet. Vi har utvecklingssamtal för att varje år bli bättre på vad vi gör, när de facto väldigt lite ser ut att bli så mycket bättre över tid. Vi omorganiserar för att få den optimala organisationen, med konsekvensen att man ständigt bryter upp konstellationer som aldrig hinner bli effektiva. Hälsa är inget vi har utan vi presterar - det till den grad att vi inte längre kan lita på kroppens signaler av hunger och törst - allt skall standardiseras och schemaläggas.

Byråkratin (i Webersk mening) är verktyget som skall standardisera och kvalitetssäkra befolkningen i utvecklingens namn.

Mycket intressant artikel. Tankarna passar bra med mitt inlägg om Star Trek för någon vecka sedan.
Man kan fundera kring inlägget nedan. Andlig utveckling. Andlig vägledning mot andliga framsteg. Ignatius kanske passar denna kultur bra.

Birro med många citationstecken

Jag har förvisso inte följt Birros blogg den senaste tiden då jag tycker att den har varit lite mer pretentiös än vad som här hälsosamt i längden. Det är kanske därför jag har missat denna massiva nätmobbning (jag antar att det är "komikerbröderna" Schulman som åsyftas) som nu har lett till den gode Birros avslut av sin blogg.

Att "hedersprofeten" Birro (utsedd av svenska "kyrkan") också blivit otroligt haussad och har erhållit en kändisstatus jag kan tycka att han inte riktigt gjort sig förtjänt av, samt att detta att vara en pretentiös kändispoet per automatik innebär att människor kommer störa sig, är inget som Birro verkar ta i beaktande. Det stör mig att detta är riksnyheter där Birro skall gråta ut i diverse tidningar. Det stör mig att jag bloggar om det. Jag menar, andra bloggare har ju slutat utan att det skrivits ett ord om det.

"Han är ju känd." Ja uppenbarligen spelar det fortfarande mer roll vad kända människor tycker, för mer substans tycker jag inte att det är...

Andra kritiska röster om Birro: blackwater, Antigayretorik, Witchbitch, fjäderlös tvåfoting
Deepedition

Sekularism

"Religiösa idéer får inte inte påverka den etiska- och lagstiftande diskursen" "Rationella argument skall underbygga etiska ställningstaganden." "Sekulära värderingar är de enda som kan vara giltiga för både religiösa och ateister."

Jaså? Vad är det för rationellt med liberalismens individualitet? Med feminismens demonterande av könsrollen? Osv.

Visa mig de rationella argumenten om det är grunden för att religiösa stängs ute från lagstiftande och etiska diskussioner.

Betonghäckar (S)

Store eloge till existens som åtminstone lyckats fånga känslan av frustration och förvirring inför dessa onåbara betonghäckar (S) med sina lärokommittéer, vaga hänvisningar till styrdokument och sedvanlig brist på verklighetsförankring. Offentlig verksamhet säger jag bara...

Markus Wallgren kommenterar.

Lögnare i Guds namn

På Flashback har det varit diskussion om youtubeprofilen VenomfangX. VenomfangX är "young earth"-kreationist och har nyligen klantat till det, beskrivet här. Han har beskrivits som Kent Hovind junior (denna länk är relevant, wiki). Följande refererade fb-inlägg lär reta upp en del men grundpoängen, förhållningen till sanningen och hederligheten i debatten måste lyftas. Det finns dem som anser att motstånd är bevis på sanning. Bakvänt resonerat blir det som är mest stickande i ögonen på världen (som en 6000 årig jord, eller intelligent design) är det sannaste. Detta citat kan elakt tolkat vara ett exempel på just detta. Att vara annorlunda, sticka ut, vara efterföljande genom att följa reglerna för den kristna subkulturen, lyssna på den kristna musiken, osv.. Att vara annorlunda genom att inte acceptera Världens sätt att se på verkligheten.

VenomfangX tar detta ett steg längre. Han tjänar pengar på det. På sina höga hästar, så född på nytt han är, har han svårt att hantera dessa pengar. Istället för att ödmjuka sig, och "krypa till korset", fortsätter han sin retorik och går istället till angrepp mot "ateisterna". Så nu fifflar han inte bara han för oss bakom ljuset, han ljuger, och gör det under kristna förtecken. Han gör anspråk på att var ledare och företräde.

En lögnare i Guds namn. Snacka om att vinna slaget och förlora kriget...

Inlägget:

Bedrägligt ekonomiskt beteende under kristen flagg, fritt förhållande till sanningen i båda fallen. Jag tycker som kristen att det är särskilt graverande att han är just kristen och på så vis drar hela kristenheten i smutsen. Dels genom sitt hycklande med pengar, att han använder det förtroendekapital han har bland evangelikala kristna genom att blåljuga, men också sin totala ohederlighet i förhållande till verkligheten. Förmodligen vet han att hans retorik har luckor, ändå skall han lugna massorna. Ett exempel på detta som är ännu mer graverande är William Lane Craig som, så doktor han är, för fram en statistisk modell, ur en hatt, med vilken han menar att Gud uppväckte Jesus är .97 sannolikt. Precis samma sak, helt överbevisad fortsätter han sitt resonemang som om inget har hänt, och lyckas med ohederlig debattteknik få det att låta som att han har rätt.

Ur rent moralisk synvinkel tycker jag att det är fruktansvärt att pcs [=posterboy for creationist stupidity=venomfangX] parasiterar på "the feeble-minded", vilket den evangelikala skara tyvärr allt för ofta uppträder som.

Podtips: teologiska rummet om mystik

Teologiska rummet handlade i fredags om mystik. Kan rekommenderas.

Edit: Existens om tungotal är också sevärt.

JK GL hos CS

När jag ändå är på det... Göran Lambertz besökte Christer Sturmark 14/1 -09. På frågan om det finns några universella värden som inte kan överskridas svarar G L, [återgivet med artistisk frihet] "jag är ju jurist och tittar på vad som är beslutat och då finns det ju regler som inte kan överskridas". Fas 2 i Kohlbergs moralutveckling - lite typiskt skulle jag säga. När Peter Ahltin tror att Sverige skulle fungera bättre ifall det fanns fler jurister i styrelsen av Sverige är det just det, det hade nog följt regelverket bättre, cybernetik av första ordningen. Frågan är om det verkligen blivit bättre...

..mänsklighetens gränser..

Annika Borg skriver i senaste numret av torsdagdepressionen:

"'Kyrkan måste våga vara kyrka!' Känns uppmaningen igen?
I lite olika sammanhang har jag hört präster, ofta unga (och jag vet inte alls om just åldern har med saken att göra), säga så.
För mig är uppmaningen i det närmaste obegriplig. Liberalteologen inom mig undrar om det inte är viktigare att våga vara människor bland andra människor. Den akademiskt skolade teologen i mitt inre svarar med en annan maning: 'Definiera begreppet kyrka!'."

Jag läser till att börja med, med en viss irritation. Vad är det för flum, den enda ambitionen är att vara människa, det enda erbjudandet, det du redan är - den kravlösa kyrkans zenit. Tolkar jag in rädslan för att organisera sig? För substansen, för kraven?

Josef Fritzl är till sin biologiska make-up människa, frågan är om hans handlingar är att se som mänskliga, eller vad står omänsklig för? Andra världskrigets stora filosofiska fråga kring var mänsklighetens gränser går, vad människan är kapabel till, lämnar ganska nedslående svar. Under den tunna hinnan går barbariet djupt, ända ned till grunden - precis som bibeln postulerar. Människans förmåga att höja sig över sina instinkter kunde även användas för att höja sig över biologiskt betingad medkänsla. Människans föreställningsförmåga kunde på medmänniskans plats placera ickemänniskan, siffran i statistiken. "The death of one man is a tragedy, the death of millions is a statistic," som Stalin sade eller inte sade. Vi börjar här närma oss mänskligt som något annat än det människor gör, kanske också något annat än vad som är naturligt.

Pilatus anspråk: "Ecce homo", som jag burit med mig den senaste tiden, blir här otroligt pregnant. Kristus, sann människa, den nya människan, människan som evangelium. När Annika Borg ber mig, som ung person som önskar att kyrkan skall vara Kyrka, att definiera Kyrkan, är det just som människa jag menar att hon träder fram. Det är just i vågandet av detta, snarare än hållningen till bruket av sax på söndagar, gardiner, alkohol eller om man blir kär i killar eller tjejer, som kyrkan och alla andra individer som hörsammar Guds kallelse blir Kyrka. (Jag håller det inte för omöjligt att jag får ödmjuka mig på någon av punkterna längre fram på min salighetsvandring.)

Annika Borgs hållning och fråga är kanske inte så dum trots allt...

Förlöjligade av kändisar

Som vanligt i den nyateistiska religionskritiken tar en person med en titel/kändis rent tramsiga argument, rakt av plagierade fram amerikansk förlaga, och slänger ut dem i mediarymden. I detta fall tycker SvD att de är värda att publicera.

Lisbeth Pipping, författare, forskare, föreläsare och mamma, Alingsås, är senast i raden. Man kan ju tycka att det borde bli lite pinsamt att översätta denna text, vilket en kommentator uppmärksammat, men icke.

Det tycks som att historiens kristendom och den historiska kristendomen vandrar längre och längre ifrån varandra, trots att den finns där rakt under ögonen. Förlöjligade av kändisar; det är väl det man får ta till när det sakliga inte räcker.

Vad tänker du när du hör ordet "teologi"?

Dagen idag:

----

Vad tänker du när du hör ordet "teologi"?

Jakob Andersson, 37 år, skolkurator, Kristianstad: Evagrios sa: "Teolog är den vars bön är ren, ren är bönen hos den som är teolog". Att göra teologi är både teori och praktik. Teologi borde leda till ett rätt hjärta. Slarvar vi med teologin skadar vi varandra.

Clara Lidström, 22 år, journalist/bloggare, Umeå: I ärlighetens namn så ger ordet teologi mig huvudvärk. Det verkar jobbigt. Jag både skräms och lockas av det men hoppas att jag kommer att få chansen att läsa det någon gång.

PM Nordkvist, 30 år, utvecklingschef, Stockholm: Jag tänker att teologi är sökandet efter Guds karaktär. Något som är långt mer komplext än att bara läsa Bibeln rakt upp och ner. Jag har stor respekt för kunniga teologer.

Birgitta Sjöström Aasa, 45 år, präst, Örnsköldsvik: Det man kan få hos oss om man kommer förbi - te och logi! Som god teolog dricker jag bara te, inte kaffe (kaffolog?).

---

Slump att prästen tramsar bort frågan medan övriga yrkeskategorier uttrycker en längtan att prästen skall göra sitt jobb?