Gå in i hans portar

Den stilla platsen måste ligga någonstans utanför dig. Hjärtats rötter ligga bortanför sig själv. Där, mellan andningarna, öppnas sakta dörren. Den stilla platsen. Där är du ensam, ensamma och enfald må råda. Du störs blott litet, lyfter din blick från det orörda och orörliga. I passivum, den stora sabbatsvilan, sker vad som bör. Du, friden och enfalden. Låt ingen konflikt dra dig in i mångfalden, utan återvänd så snart du kan. Vem ids minnas i det eviga nuet? När dörren öppen står, gå in!

Socialister...

Det är så tydligt att socialisternas (aftonbladet, Thomas Östros etc.) enda vapen är att underblåsa pöbelns vanföreställningar om "de rika" och "kapitalisterna".

Byggdammet bryter ljuset

Byggdammet bryter ljuset.
Andens tempel, så ödsligt, avstängt för restaurering.
Vårfin festplats som stelt inredd bjuder in.
Inälvors väggar, klädda i bladguld.
Där skall jag tystna.

Öppna

Dagen skriver om afrikanska länder, om deras öppna världsbild. Öppenheten blir ofta att inte behöva vara ansvarig för att det skall vara på samma sätt mellan gång och annan. Det är öppet, Gud kan vilja allt som sker eller dela din vrede över det han just ville. För vetenskapens värld är just det, stängd, förklara allt och intet passerar in eller ut ur verkligheten. Saker är sällan så stängda som de verkar. Ingen beskrivning så komplett att den inte tillåter variationer.

Kyrkans uppgift därför: att öppna världen.

Ljud

"Hur kan någon födas när han är gammal? Han kan väl inte komma in i moderlivet och födas en gång till?"

Frågan kan anses befogad. Att med lim försöka foga samman en bild som en gång blivit krossad är mödosamt och den gnagande känslan av att din konstruktion är just det, din konstruktion, ett dött ting. Bildstormare sökes.

Inför det trånga får vi säga, "Tear down this wall!" Vi blir äldre, visare, mer blasé, mer agnostiska för varje mur. Hur kan någon födas på nytt? Ta emot Guds rike som ett barn?

Genom vatten och ande, säger han. Bli dränkt i kaosmakterna och jag skall ge dig nytt liv.