Alla gillar olika...

Svenskarna gillar olika. Därför måste alla ha samma åsikt. Därför får inte SD platser enligt praxis och deras medlemmar ges inte tillträde till fackförbund. För att fackförbundet inte vill ha någon likriktning utan gillar olika.

Lars Ohly gillar olika och tänker därför inte låta sig bli sminkad i en loge [låååsch] där en annan partiledare blir sminkad.

Svenska kyrkan gillar olika. Riksdagspartier i sv"k" gillar olika. Därför måste alla ha samma ämbetssyn och skall vara lojala med överkörningsbeslut och svikna garantier.

Alla gillar olika, aldrig verkar det gälla åsikter.

Jag gillar olika åsikter.

Vi gillar olika

Olika kan ibland uppfattas som en kvalitet. T.ex. tjejen som ringde in till ring p1 i förra veckan.
Hon tyckte inte att man skulle bemöta invandrare som invandrare utan som individer. Muslimer förtrycker olika mycket, sekulära olika mycket och kristna olika mycket. Olika som kvalitet uttrycker här likhet. Man fastslår att det inte är några skillnader på kvinnoförtrycket i olika grupper på den enda grunden att det varierar inom grupperna. Jag undrar hur samma person ställer sig till särskilda nystartsjobb till invandrare, där det sannerligen är stor skillnad mellan den tyske manlige läkaren och den analfabetiska somaliska kvinnan, liksom för den svenske med kulturellt kapital och den som saknar.

Här har vi problematiserat gruppen och kommit fram till att det är olika och olika. Ur ett postmodernt perspektiv är vi här i hamn, vi har visat att alla skillnader och kategoriseringar enbart är social konstruktioner, och kanske viktigare, enbart chimära. Det olika är egentligen lika.

Den socialdemokratiska kvinnan som debatterade outbildade nämndemän med Maria Abrahamsson i dagens svt-morgon-tv, använder sig av samma retorik. Det finns fördomar inom juristkåren och gemene man har fördomar. Det varierar inom båda grupperna. Därför är båda grupperna lika och 4,5 års juridikstudier och allt extra man nu måste göra för att bli domare är egentligen onödigt för att före så väl som efter är det olika. (Problemet enligt (S) talesperson var istället klass- och etnicitetskillnaden mellan den dömande och de åtalade, med mer outbildade invandrare i domstolen skulle rättvisan bli bättre...)

Jag kan tänka mig att denna "varför skall man krångla till det"-hållning till utbildning, där man någonstans tänker att jag behöver inte vara psykolog för att prata med folk, lärare för att undervisa etc., är en av grunderna i det systematiska bestraffande av utbildning som socialdemokraterna står för. Jmf. Dunning-Kruger-effekten.

Det finns en rädsla som gör gillandet av olika till gillandet av lika, en rädsla som jag tror beror på just okunskap. Rädslan att vi när vi uttalar oss om gruppen också bestämmer något om individen och rädslan att samvariationen skall beskriva orsakssamband. Rädslan gör verkligheten till vår fiende och att de hysteriska brösttonerna istället får ljuda.

När vi talar om okunskap och politik. Hur många svenssons har koll på att Muhammed fullbordade sitt äktenskap med Aisha när hon var 9. Jag skulle förvisso aldrig kalla islam för pedofilsekt, men de (SD) grundar det på något i allra högsta grad konkret. Frågan är hur kan man med att anklaga SD för okunskap när man inte har någon koll själv?

Val

Nalin Pekgul är en lustig figur. Det har handlat för lite om solidariteten från sossarna, där vinner man medelklassen. Skuld bär vi lite till mans, för att vi har, för att vi har åkt flygplan, för att vi kan osv. Medelklassen skall böja sig under arbetarepartiets fötter, i solidarisk anda. Arbetare jämställs med trasproletariat och arbetande med överklass. Kulturen hänger på. Bob Hansson vill fortsätta flanera och ger oreserverat sitt stöd till de rödgröna. Vissa bara bestämmer sig, det är deras rätt att bli kulturarbetare och staten har ingen rätt att förvägra dem detta. Pay up, bitches.

Jag kommer att tänka på följande bild. We work for all, we feed all. Den arbetande massan. Höj skatterna, och låt dem aldrig glömma den skuld deras innehav av arbete och kulturellt kapital innebär.

Frälsta

"Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv", skriver Johannes. För att de inte skall gå under. Finns det något man nästan aldrig hör i Svk är det detta, att det är en undergång, kanske till och med evig fördömelse som drabbar dem som inte tar emot. Nästan aldrig skall jag säga. En präst i den etiopiska kyrkan talade för någon dag sedan på ett ställe jag var.

Ja, det är lätt, när man kommer från en metafysiskt öppen kultur kan jag tänka, men det handlar inte om det - upplysningen har nått till jordens ände - utan om att man ser och upplever Helig Ande. Och så blir läkare och regionspresidenter frälsta.

Frälsta från den undergång vi annars gladligt marscherar emot.

Polyamori

Åke Bonnier positionerar sig för framtida biskopstjänst. Kyrkan har ju där ännu inte kommit fram till rätt åsikt varför man med rätta kan hävda att man inte är färdig. Det noga övervägandet och processen i den lutherska teologin verkar dock vara färdig på RFSL:s kontor varför vi kan anta att polyamorösa förhållanden snart inte längre utesluts, kränks och fördöms i Svk.

Tänk vad bra om man lämnat över äktenskapandet till staten och behållit ceremonin/sakramentet. För jag kan inte säga att jag är emot polyamorösa förhållanden. Jag tycker till och med att det är lämpligt att de som tillhör en muslimsk kultur där man levt enligt detta länge tillåts fortsätta göra det. Staten bör helt enkelt inte lägga sig i detta utan anpassa sig efter de samlevnadsformer som uppstår. Jag kan se praktiska problem som med avundsjuka, men det är ju som sagt inte mina problem. Däremot anser jag att kyrkan bör verka för trohet, i alla relationer, och bör påverka samhällsinstitutioner och politik för att dessa i sin tur bör stötta förhållanden. Man bör också stå upp och skapa ett naturligt rum för den tradition av livslånga parrelationer man vårdat i 2000 år.

Den stora striden, om det finns någon kraft kvar, kommer behöva tas när nästa steg, vuxna medlemmar av samma familjs sexuella kärlek, skall göras till ett tecken på Guds. Slippery-slope-argumentation kanske någon säger. Det är inte för att skrämma. Det är bara för att vi skall vara uppmärksamma och redo när det väl händer.

Jag tycker f ö att förslaget till kyrkomötet att skilja på dop och nattvardsbord är fascinerande. Eftersom vi inte vet teologin i Hedenius mening är den inget värd. Wovon man nicht sprechen kann, darüber muß man schweigen.