Star Trek, människan och framsteget

Att populärkulturen kan spegla världsbilder har vi talat om för ett tag sedan. Den kanske tydligaste bilden av upplysningsprogrammet är nog Star Trek. Jag hade lika gärna kunnat skriva Stargate SG-1, då det är precis samma tv serie fast den senare även innefattar Richard Dean Anderson. Jag är vanligen inget fan av rymdtrikåer och reserverar mig för sakfel. I researchen stötte jag på följande artikel av Jonathan Mellergård, som jag med tillåtelse från författaren publicerar närmast i sin helhet:

Star Trek, människan och framsteget
För 25 år sedan deklarerade den franske filosofen Jean-Francois Lyotard att de Stora Berättelserna var att betrakta som obrukbara. Vad han menade var att i den nya epok vi nu befinner oss i, postmodernismen, sätter människan inte längre sin tillit till några allomfattande förklaringssystem så som marxism, kristendom eller islam. Vad han menade var egentligen inte att dessa system var falska, utan att de omöjligt kunde förklara hela verkligheten. Att åtminstånde en sådan berättelse lever kvar blir tydligt i ljuset av vårens första film, Star Trek: First Contact (1996).
[..]

Federationen som framtidsbild och samtidsförståelse
År 2063 får mänskligheten kontakt med varelser från en annan planet och i snabb följd utrotas krig, sjukdom och svält. Girighet existerar heller inte längre; i framtidens ekonomi finns inte längre pengar, drivkraften för arbete är istället mänsklighetens gemensamma förbättrande och framåtskridande. Mänskligheten blir småningom upptagen i Federationen, en slags allians bestående av en rad olika raser från vitt skilda galaxen.

Vi pausar lite med artikeln. I tillägg till krig, sjukdomar och svält som Jonathan uppmärksammar är även religionen utrotad. Wikipedia skriver:

"I Star Trek-serierna verkar det som om vetenskapen till slut segrat över religionen. Men samtidigt skapas ganska många nya religioner som tillägnas andra humanoida raser än människan."

Serien skapare Gene "Roddenberry tillfrågades ibland hur han själv såg på religion och om han var kristen. Roddenberry svarade att han hade vänt sig bort från kristendomen när han hade blivit gammal nog att förstå det absurda i att kristna dricker Jesu blod och äter Jesu kött, precis som om de vore kannibaler."

En mer flummig sida jag fann i researchen diskuterar vidare Roddenberrys syn på religion.

"Roddenberrys religiösa budskap i serien är oftast humanistiskt. Det är nästan alltid kritisk till utomjordlingars religioner, som vanligtvis är modellerade utifrån trosföreställningar vi känner igen från jorden."

"I filmen Star Trek: Final Frontier behandlas ett liknande tema. I uppror mot vulcansk rationalism, kapar Spocks bror Sybok Enterprise och sätter kurs mot planeten Sha Ka Ree, där han tror att skaparen bor. Denna "Gud" visar sig vara en tyrannisk gammal man som dödar alla som inte gör exakt som han säger."

"I Star Trek har nästan alltid religiösa myter och övernaturliga fenomen vetenskapliga förklaringar. Utomjordlingsgudar är aldrig riktigt övernaturliga - deras krafter kan alltid förklaras av exo-biologi eller genom mekaniska manicker. Faktum är att "gudar" oftast är ondskefulla eller egoistisk. När de är välvillig, brukar de göra sina efterföljande till hjärndöda eller infantila zombies."

Wikipedia igen:

"I Star Trek skildras i mångt och mycket Gene Roddenberrys optimistiska framtidsvision[.]"

Denna framtidsvision beskrivs vidare av en aftonbladetartikel med en spännande titel som för tankarna till en barnlek: Rymdskepp lastat med socialism:

"I Star Trek har människorna lämnat fattigdom, profithunger, brottslighet, religion och krig bakom sig till förmån för en rationell syn på tillvaron. [..] Principen ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” genomsyrar samhället. Alienerande arbetsuppgifter är avskaffade och varken lön eller pengar existerar. Alla materiella och kulturella behov är redan tillgodosedda."

Tillbaka till artikeln:

Denna framtidsvision bygger på ett antal grundantaganden eller postulat som sammantaget gestaltar en slags berättelse.

Några av dessa postulat är relativt enkla att identifiera, exempelvis att människan i grunden är en god varelse. Den väldokumenterade tendensen till girighet och törst efter makt beror inte på inre utan yttre egenskaper; när väl den teknologiska nivån då allas behov kan tillfredställas upphör människan att sträva efter rikedom. Detta illustrerar en annan av de grundstenar som Star Trek bygger på, att teknik och teknologi är av godo.

Detta gestaltas med ypperlig tydlighet av det faktum att Cochranes rymdfarkost, den som tar männskligheten in i framtidens utopi, är en ombyggd kärnvapenrobot.

Star Trek ger uttryck för en historiesyn som inte på något sätt är ovanlig och går ut på kulturers och samhällens framåtskridande, från passionsstyrd och primitiv barbari till förnuft och av rationallitet styrd civilisation. Även detta visar filmen med tydlighet: rymdskeppet Enterprise-E från det 23:e århundradet är städat och skinande blankt, medan människorna från 2000-talet lever i ett samhälle som är smutsigt och nedgånget. Även moraliskt och intellektuellt är människorna från framtiden överlägsna. Människorna från 2000-talet framställs som misstänksamma, ohyfsade och med viss benägenhet att dricka sig redlösa, något som får Deana, Enterprise-Es psykolog, att utbrista: "Det är en primitiv kultur. Vi måste anpassa oss." Med ökad kunskap och teknologiska framsteg följer moralisk förfining. Det rationella tänkandet är överlägset känslorna. Picard säger att han avundas androiden Datas förmåga att stänga av sina känslor, och säger i en senare sekvens att människor från de 23:e århundradet inte drivs av sådana primitiva föreställningar som exempelvis hämnd.

Intressant är även vilken central plats människan har i universum. Människan är visserligen inte den enda intelligenta varelsen, men det finns inget väsen som är helt bortom hennes räckvid eftersom hon hela tiden förbättrar sig själv och utvecklas. Det ges ingen plats åt något transcendent väsen i Star Trek. Människan har till och med tagit gudens plats. Filmen rymmer faktiskt en egen skapelsemyt som liknar den judo-kristna (och även muslimska): den utvecklade människan har skapat androiden Data till sin Avbild som i allt strävar efter att likna sin Herre.

Det är intressant att mänskligheten träder in i framtidens förlovade land efter ett tredje världskrig; alla större städer har slagits ut tillsammans med de flesta stater. Vi får en bild av att jorden är tillstånd där väldigt lite möjlighet till politisk styrning och påverkan existerar.
Det kan tyckas märkligt att mänskligheten i detta skede skulle träda in i en ny guldålder.

Egentligen är det inte speciellt förvånande, vi måste bara förstå den övergripande vision som Star Trek bygger på. Framtidens guldålder är inte förknippad med politiska kampanjer och ideologi utan teknologiskt framsteg; det är vetenskapsmannen som skapar utopin, inte politikern eller filosofen.

Vi pausar igen. I Watching Theologys analys av någon Star Trekfilm görs en intressant spaning kring människosynen i Star Trek-universat, något utvecklad av yours truly. Både Spock och Data finns med som någon sorts idealrationalist där alla känslor och passioner kastats ut. Kunskapssynen är att det finns logik och distortion därav i form av mänsklig svaghet - dvs. känslor och emotionella bindningar, däribland empati.
Nu är dock inte Spock kapten utan Kirk och efter honom Picard, och det finns ett skäl till det. Kirk och Picard är rättrådigheten personifierad. Någon sorts sunt förnuft som av någon anledning är visar än ideallogikernas kalla precision. Två saker spelar in, Kirk har kommit underfund med livets mening, den vi själva skapar men som vi inte kan ta på för stort allvar, och han har också möjligheten att vara pragmatisk. Emedan vulcans kan bli närmast dogmatiska i sitt renande från drifterna har Kirk ingenting som är heligt. Kirk kan vara både principlös och hedonistisk.
Det är vår mänskliga svaghet som gör oss till människor och den svagheten skall kultiveras, då att njuta alltid är något gott i grunden . Det placerar Kirk i ett ledarkast över den rationelle filosofen Spock och den animalistiskt empatiske och känslostyrde plebejen Bones.
De mänskliga svagheterna är en blandning av kunskapsluckor och biologiskt nedärvda störningsmoment så som känslor. Dessa behöver undervisas bort men ett allt för överdrivet systematiserande och regelstyrande leder till en för stel och dogmatisk hållning till världen varför man måste släppa fram lite svaghet emellanåt och detta är den livet mening vi skapar.
Freuds topografiska modell med detet, jaget och överjaget återspeglas, men i någon sorts upplysningsvariant, där onda drifter inte i sig finns utan är inlärda. (Är det märkligt att man fann det nödvändigt att utveckla KBT?) Tillbaka till artikeln:

Borg som Federationens onda enäggstvilling
Parallellt med denna samhällsordning existerar Borg som representerar den onda makten och hotet mot utopin. Borg är en grupp enheter utan individuella särdrag och med ett kollektivt medvetande som styrs av ett "överhuvud". Borg har ingen egen "kultur" som sådan. Deras existens går ut på att assimilera andra kulturer och uppta dessa i det kollektiva medvetandet. Borg är kallt beräknande och helt utan känslor. Vi skulle kunna förstå Borg som en bild av det totalitära samhället och en motpol till det civiliserade och upphöjda samhälle som företräds av Picard och hans besättning. Samtidigt är de likheter som existerar mellan Borg och Enterprise-E slående.

Både hos Enterprise-E och Borg koncentreras makten till en enda individ. Den enda skillnaden är att det hos Borg inte existerar någon motsättning mellan undersåte och härskare. Borgsamhället är således inte ett tyranniskt samhälle; ingen medlem av kollektivet tvingas agera mot de egna övertygelserna. Både Enterprise-E och Borg är i någon mån multikulturella samhällen. Borg kan dock inte betecknas ett pluralistiskt samhälle. Å andra sidan är det tveksamt i vilken mån Enterprise-E och Federationen kan betecknas pluralistiskt. I filmen ges ingen antydan om att några faktiska ideologiska/politiska meningsskiljaktigheter råder vare sig Enterprise-E eller Federationen.

Vidare har både Borg och Enterprise-E en byråkratisk struktur/organisation inom vilken beslut fattas och arbete utförs. För att dessa strukturer ska fungera planenligt måste känslor och passioner ge vika för rationalitet och förnuft; i detta avseende måste sägas att Borg nått längre än Enterprise-E. Båda kulturer har samma drivkraft, att förbättra sig själva och utvecklas. Det enda som skiljer dem åt (om vi bortser från det faktum att Borg framställs som groteska och motbjudande rent fysiskt) är att Enterprise-E ger utrymme för individuella medvetanden.

Världens modernaste västerland
I viss utsträckning kan vi ge Lyotard rätt angående de Stora Berättelserna; väldigt få samhällen styrs idag utifrån övergripande världsförklaringar som marxism eller kristendom.

Dock är den Berättelse som han framför andra kritiserade, myten om framsteget och vetenskapens garant för dess uppfyllelse, inte på långa vägar försvunnen ur vår föreställningsvärld. Star Trek belyser, medvetet eller omedvetet, många aspekter av denna Berättelse: människans utveckling från barabari till civilisation, hennes herravälde över verkligheten, teknikens förmåga att föra oss framåt och bistå oss i vårt behärskande av naturen, den vetenskapliga metodens tillförlitlighet som redskap för såväl naturvetenskaplig forskning som samhällsdaning, förnuftets överlägsenhet över känslan och passionen etc.

Trots att allt fler har svårare att acceptera vetenskapen eller framstegstanken som ett Svar med stort S, så är det enligt dessa premisser som samhället fungerar. Vi inte endast tilltror vetenskapen uppgiften att förbättra våra liv med tekniska innovationer och mer avancerad sjukvård. Den vetenskapliga metoden anförtros förmånen att forma vårt samhälle i stort och sättet vi relaterar till varandra i samhället. Det moderna samhället är enligt Zygmunt Bauman (i Auschwitz och det moderna samhället, 1989) som en trädgård och staten är att betrakta som dess trädgårdsmästare. Med vetenskapliga verktyg, statistiska undersökningar, rapporter och samhällsvetenskapliga modeller tar de styrande sig an landet. För att leva måste samhällsträdgården växa, det vill säga ekonomisk tillväxt.

Samtidigt måste oönskade element elimineras på samma sätt som ogräs måste avlägsnas; genom att våldsanvändningen koncentreras till polismakten och en centralt styrd militärstyrka har staten möjlighet att med tvång oskadliggöra "antisociala element". I Sverige är den obligatoriska skolgången (bland annat) tänkt som ett sätt att fostra medborgare, att motverka "asociala" element.

Den vetenskapliga metoden har gett människan oändligt kraftfulla verktyg. Med en syn på människan som god, endast korrumperad av materiella brister och okunskap - yttre faktorer som kan korrigeras genom utbildning och materiellt välstånd - är det inte förvånande att man vill ge henne verktyg att låta denna godhet regera. Men angående människans benägenhet att låta kunskap och teknologi sprida fred tar oss inte historiens i försvar; berättelsen om kärnvapenroboten som används för att frälsa mänskligheten överskuggas av berättelsen om Einsteins teori som möjliggjorde Hiroshimas och Nagasakis förintelse. Idealisten Sokrates menade att kunskap var det enda goda.

Vetenskapsmannen Francis Bacons nöjde sig med att konstatera att "Kunskap är makt." Både Enterprise-E och Borg har expansiva drag, om än på olika sätt. Detta är något vi kan känna igen i vår egen västerländska kultur. Man skulle kunna hänvisa tillbaka till imperialismens dagar, men det är inte nödvändigt. Dagens västerländska kultur är troligen ännu mer assimilerande till sin natur. Det är symptomatiskt att vi idag delar in världen i industriländer och utvecklingsländer, där utvecklingsländer är de som utvecklas mot industrialisering enligt samma utvecklingskurva som vår egen.

Även på andra områden kan vi se likheterna mellan Star Treks samhällsvision och vår egen. Med dagens media, dess enorma potential och numera omedelbara genomslagskraft har vi vårt eget kollektiva medvetande. Om vi till detta kollektiva medvetande lägger en byråkratiska modell som är normen för organisation på nästan alla nivåer så kommer vi ännu närmare Borgs version av ett individlöst samhälle. Byråkratin skapar en situation där ingen har överblick över organisationens riktning. Arbetet utförs extremt effektivt men det blir samtidigt extremt svårt att överblicka vad det är som görs effektivt och vilka effekter detta arbeta har. Organisationen börjar på sätt och vis leva sitt eget liv och växer bortom kontroll. Det faktum att denna moderna ordning fortgår trots en stigande grad av skepsis hos allmänheten kan väl i någon mån betraktas som bevis för Baumanns påståenden.

Live long and prosper!