Har varit på prästvigning idag, jag kände nästan hela kyrkan. Lite sjukt nästan. Det var hur som helst en mycket trevlig dag. Jag är lite trött så det får bli kortare idag.
Ickedömandet är centralt i Jesu lära. I Lukasevangeliet står:
Döm inte, så skall ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så skall ni inte dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända. (Luk 6:37)
Hur kan Jesus säga så? Vi skall inte bli dömda, är det allt som behövs? Kanska kan han säga så för att det är svårare än vad det låter. Dömandet ligger i djupt i den köttsliga naturen. Dömandet, fördomarna osv, är väl sådant vi känner igen. Likväl är det svårt att hålla sig från det. Vad kanske inte många tänker på är det förakt som ligger varje gång vi säger "stackars". Stackars invandrare, hemlösa osv. Stackars är inte jag, jag har direkt distanserat mig. Shane Claibourne skriver att Jesus aldrig pratade med en prostituerad, för han såg inte en prostituerad, han såg ett barn som han älskar. Döm inte...
Domen är också sådan till sin natur att den kommer tillbaka. Säg den synd, det fel som är sådant att vi, givna rätt omständigheter inte skulle kunna begå den. Och detta är centralt, vi vet inte omständigheterna kring felen, kring dem som felar. Och vi vet inte hur vi hade reagerat, ställd inför valet att föda ett oönskat barn som sextonåring, hade livets okränkbarhet verkligen vägt tyngst, om hela livet kollapsat, hade vi orkat misären utan alkohol, utan stölder. Döm inte...
Vår käre biskops predikan var idag ett fördömande av de som fördömer. Detta är ingen lösning. Dömandet är en del av vår omvärldsuppfattning, kyrkan måste visa den väg hon förvaltar; Kärlekens och ödmjukhetens väg. Endast den som är helt genomflödad av Gudomlig kärlek är fri från att dömandet, och är fri att ha gemenskap. Hon är medveten om våra olika förutsättningar, våra olika gåvor och låter sig inte jämföras.
F ö Herrens frid över din prästgärning Daniel. Jag tror vi kan vänta stora ting från dig.
Edit: Sleepaz, håret är inte riktigt Leibnitzskt, men på god väg.. :)
4 kommentarer:
hehe, bara nästan :)
Allt väl annars?
Jo det är bra. Måndag är ju alltid trevlig ;).
Jo, inte döma, det är djupt väsentligt, att döma är en farlig frestelse. Alltid ett memento.
Kärlekens och ödmjukhetens väg, ja, det är ju sant, det ska jag ta och tänka på. Man glömmer det ibland. Ja, alltför ofta.
Risken är att man blir värnlös och naiv. Det är inte heller bra. Det ska man också tänka på.
Värnlös och naiv, det är kanske en risk.. Jag väljer att se det som avskalad, förlitande på den styrka som är en styrka. Jmf Elia och baalsprofeterna, Kristus, Kung David osv. Värnlösheten är nära på en förutsättning för att kunna lita på Gud. Gud måste vara enda vägen.
Skicka en kommentar