onsdag 3 juni 2009

Lika självklart som tyngdlagen


Lika självklart som tyngdlagen. Simone Weil säger det flera gånger, det bara är så, när allt är avskalat. Vi skyr det nakna och avskalade. Nihilismen - att inget egentligen har värde eller mening, skepticismen - att vi egentligen inte kan veta något, och ensamheten. Man måste uppbåda fysikerns kyla när man skall se den - människans tyngdlag.

Som en sten genom historien, tillbaka till kunskapens träd, där vi ville bli gudar och själva skilja mellan gott och ont, och trängde bort honom från Hans tron. Redan Adam triumferar på nietzscheanskt vis över Gud. Här faller kontakten till tillvarons grund, vad kan vi sedan veta? Till gemenskapens sammanbrott i brodersmordet, utopins sammanbrott i Babel och det etiska sammanbrottet på Noas tid. Ensam utan mening, värde och kunskap - lika självklart som tyngdlagen.

Men Guds ande svävar över tomheten...

2 kommentarer:

sleepaz sa...

väl skrivet.

kaffepaus sa...

Vi är synkande idag. Jag skriver också om tyngdlagen :)

Den som tar på sig korset måste vara beredd att bära det ensamt, är det inte så man säger? Men är man med Gud, då är man förstås aldrig helt ensam.