torsdag 9 april 2009

Om den första och andra påsken


Dagen till ära ett gammalt fb-inlägg i repris:

Kopplingen mellan den nya påsken och den gamla påsken är ju uppenbara.

Det första förbundet inleds med att Gud för judarna ut från ett konkret slaveri, i det andra förbund skapar Gud ett folk, räddar det från synden och döden, en process som också går att möta i varje persons möte med Gud.

Frälsning genom nationstillhörighet, till Jesu seger över döden och frälsning genom tillhörighet i hans kropp.

Klockan nio på morgonen på långfredagen bands påsklammet på altaret i templet. - Klockan nio på morgonen på långfredagen genomborras Jesus händer och fötter av spikar och han hängdes upp på korsets trä. Soldaterna kastade lott om hans kläder.

I psaltaren står det (gamla översättningen): ”Mina händer och fötter har de genomborrat… De delar mina kläder mellan sig och kastar lott om min klädnad… Jag skall förkunna ditt namn [Guds] för mina bröder, mitt i församlingen skall jag lovsjunga dig.” (Ps 22:17, 19, 23)

Den näst sista plågan i Egypten var ett onaturligt mörker. Därefter slaktandes påsklammet.

”Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen [klockan tre på eftermiddagen].” (Matt 27:45)

Klockan tre på eftermiddagen steg översteprästen upp på altaret och sade: ”Det är fullbordat!” och stack sedan kniven i påsklammet som böjde ner huvudet och dog. -
Klockan tre på eftermiddagen ropade Jesus, som i Hebr 7-9 kallas vår överstepräst: ”’Det är fullbordat.’ Och han böjde ner huvudet och gav upp andan.” (Joh 19:30)

Blodet på korsbalken som det som räddar, Jesus får vin på en isopstjälk... I can go on forever.

Vad som händer med israels folk går alltså att koppla till både Jesus och kyrkan.

Den dubbla kopplingen, 13 eller 14 nisan (eller 15:e jag kommer inte ihåg numren), gör båda kopplingarna, mellan både nattvarden och pesach, och pesach och korsfästelsen, korrekta. Man brukar säga att Johannes är mer noggrann med mystiska betydelsen än med den faktiska kronologin. Jag vet inte riktigt vad jag skall tro.

Inga kommentarer: