Nu kommer en av dessa känsliga frågorna igen. Jag är bakis så det räcker idag (var på svensexa igår) och har under en promenad med några i församlingen idag bland annat fått höra kommentaren: Jag blir väldigt besviken när någon jag känner förtroende för blir berusad. Det må vara så att jag är ett syndigt litet kryp. Det må vara så att jag undergräver något gott. Det må vara så att ni blir arga och besvikna och vad ni vill.
Står man utanför kyrkan är alkoholens vara eller inte vara ganska oproblematisk. Det tillhör normaliteten.
I vissa kyrkotraditioner lyfter man fram Efesierbrevet 5:17-19:
Var därför aldrig oförståndiga, utan sök förstå vad som är Herrens vilja. Berusa er inte med vin, där börjar lastbarheten, utan låt er uppfyllas av ande och tala till varandra med psalmer och hymner och andlig sång...och har det därmed slaget i sten att bibeln förbjuder all form av alkoholförtäring. Man pekar på riskerna. Man pekar på den potentiella kontrollförlusten. Man pekar på att man kan ha så kul utan (lite som de som tycker att det är onödigt med chips..) Inte så ofta pekar man på att Jesus i sitt första under fixade fram 600 liter vin till en fest som började tappa tempo, att vinet är en symbol för glädje osv.
Jag tänker inte argumentera för att det är "rätt" att dricka (allt behöver kanske inte handla om rätt och fel) men tänker likväl påtala att två folkrörelser i nykterheten och den senaste stora väckelsen sammanfaller och det kan kanske varit så att man någonstans blandat ihop vilken åsikt som hörde till vilken rörelse.
Det som jag däremot tycker är relevant är att jag känner mig dömd och jag tänker att det samma måste gälla varenda en i "normaliteten" som närmar sig kyrkan. Man skulle kunna använda min egen argumentation för minskning av abort mot mig själv. Den stora skillnaden här är att det bibliska underlaget och förankringen i traditionen är betydligt mer sporadiskt.
Bli därför förbannade på mig istället. Se det måhända som en viktig inomkristen fråga. Men uttala dig aldrig om "kristnas" åsikter om alkoholpolitik. Jag har förvisso blivit kallad "så kallad kristen" just på grund av att jag varit berusad. Men att varje syndare skall skäras bort från Guds rike faller på sin egen rimlighet (eller gäller det bara alkohol?), och älska dina icke kristna syskon även om de dricker. Eller (hemska tanke) lär känna dem...
Är det för övrigt något som har något tips för vårdandet av en bakfylla?
13 kommentarer:
Alkohol är som sagt en känslig fråga i denna del av världen, man får hellre vara vad som helst än nykterist på ett svenskt kalas. Det kan ibland kännas som om vi bor i ett samhälle befolkat av fjortonåringar. Vi måste faktiskt inse att just alkohol är bidragande orsak till en massivt stor del av alla misshandelsfall, till att oerhört många barn växer upp i dysfunktionella familjer och att många människor helt tappar bort sina egna liv. Ett samhälle utan alkohol och droger vore helt enkelt ett bättre samhälle för alla (om än lite mer långtråkigt).
Likväl, jag skulle själv ha svårt att för evigt tacka nej till all alkohol, fredagen är ju inte riktigt sig själv utan en riktigt god öl och en middag blir liksom trevligare med vin. Midsommar vore meningslös utan snaps och en svensexa vore rent av idiotisk om inte brudgummen blev full. Jag har själv haft skitkul när jag varit full otaliga gånger och vi har helt enkelt byggt oss en kultur som innehåller stora mängder sprit som det vore svårt att göra sig av med helt plötsligt.
Om det dock skulle komma till kritan att välja mellan sin egen fredagsöl, midsommarfylla och rödvinssvammel på småtimmarna och andra människors rätt till en trygg och fungerande uppväxt, skydd från ett livsätande gift de inte kan kontrollera och skydd från fulla och våldsamma pojkvänner så hoppas jag att de flesta skulle ta sig en seriös fundering över sina prioriteringar och vad vissa saker får vara värda. Jag vill själv inte att mitt personliga nöje skall ske på bekostnad av andra människors liv.
Bakfylla botas för övrigt bäst genom långt utdraget lidande och eventuellt en kaprispizza.
Iskra: Visst är det en sjuk kultur där man inte kan välja att vara nykter.
Pizzaspåret får kanske undersökas. Utdraget lidande låter inte så dumt heller...
Berusning är vad jag kan se i Bibeln inte OK. Alkohol som sådan hittar jag inget förbud mot, däremot att leva på ett sätt som utgör en fara för andra eller hur man skall säga. Jag tror det är angeläget här i brännvinsbältet med drogfria miljöer. Många i frikyrkorörelsen har dessutom ett genetiskt påbrå från dem som blev frälsta ur superi och annat elände under väckelserörelsernas tid. Där finns en ökad sårbarhet för alkoholism som gör att vi bör hålla oss "på det torra" s a s. Trillar dit lättare. Och med de alkoholproblem som finns nu i samhället känns det angeläget att erbjuda ett alternativ. Min kompis hängde sig för att han, en fin kristen man, inte kunde sluta dricka. Jag gillar vin skarpt men denna händelse och vad jag sett i övrigt har torrlagt mig fullständigt, broder...
Drick mycket vatten, vila, ta Alvedon så du kan sova... Ta hand om dig... Vet hur det känns.
Bokmalin: Tack för omsorgen. Tragisk historia med din kompis.
Jag får fundera vidare...
Vinet är en vacker gåva från Gud. Givetvis kan vinet som sådant missbrukas, och det varnas ju i skriften vid flera tillfällen också. Men att njuta av vin till bröllop är något som bibeln inte säger något om. Snarare tvärt om. Här är några exempel. Jesus i gör ju tex vin under brölloppet.
"Värden smakade på vattnet, som nu hade blivit vin, och han visste inte varifrån det kom. Men tjänarna som hade öst upp vattnet visste det. Värden kallade därför på brudgummen och sade: "Varenda människa sätter först fram det goda vinet, och det som är sämre när gästerna börjar bli druckna. Du har sparat det goda vinet ända till nu." (Joh 2)
Oki, det kanske i sig inte är en uppmaning av Jesus att vi skall supa oss fulla. Men värt att notera är att Jesus befinner sig i en sådan miljö där det festas och frias, han gör ett mirakel som enligt mig knappast gjorde gästerna nyktra(re).
Vi har en fri vilja och måste sålledes välja vad som är bra för oss. Vin kan missbrukas, det kan mat,makt,girighet också göra. Sen så är det väl som Bokmain säger att i frikyrkokretsar så är det många som varit alkolister, och därför är nykterhet en självklarhet i många fall hos dem som är med i församlingen( iaf verkar många ge sken av att vara nykterister)
Vi är alla syndare, och blir inte mindre syndiga för att vi är nykterister. Om man tar en öl med en kompis och denne får ta emot Jesus då är det av godo. Eller helt enkelt vistas i miljöer där man kan få samtala med människor om Gud, och detta leder till att dem tillslut kan få möta Gud, det är det av godo, även om man dricker ett par öl.
Givetvis finns det gränser för detta exempel, att röka crack för att få någon att komma till tro är att gå för långt. :)
Sen har vi ju dessa ställe också i GT (Gt talar väldigt mkt om vin i olika sammanhang, här är två.
“Du låter gräs skjuta upp för djuren
och örter till människans tjänst.
Så låter du bröd komma från jorden
och vin som gläder människans hjärta.”
(Ps 104:14-15)
“Ät därför ditt bröd med glädje och drick ditt vin med glatt hjärta. (Predik 9)
Sa inte vår Herre något om att man inte ska döma sin nästa? Jag tycker mig minnas något om stickor och bjälkar... I mitt tycke är det en värre synd att döma en annan än att supa sig full.
Jag har varit full ett antal gånger men det är, tack och lov, länge sen, för ju äldre jag blir desto värre blir bakfyllan och tar längre tid att bli av med. Drick mycket vätska och se till att du äter. Pizza är ett bra tips! Hoppas du hade kul på svensexan!
Sleepaz: Tack.
Teija: Svensexan var mycket trevlig..
En fråga då (till alla): Hur och varför skiljer fyllan en från Gud? Eller handlar det om att det är en portal till lastbarheten som Paulus skriver?
"En fråga då (till alla): Hur och varför skiljer fyllan en från Gud? Eller handlar det om att det är en portal till lastbarheten som Paulus skriver?"
---------------------------------
Alkoholen har en tendens att göra människor lite "väl" pratiga. JAg kan tycka att alkoholen ibland får mig att tappa känslan för man kan säga till andra människor. Jag tappar den där lilla fingerspetskänslan som ibland behövs i sociala sammanhang.
Jag kan plumt ställa en dum fråga till någon som kanske precis gjort slut med någos osv.
Jag blir alltså mindre mig själv när jag börjar bli för full. Jag tappar bort mig själv, jag gör bort mig osv. Därför kan jag ibland känna dagen efter en fylla att jag inte rikigt har koll på vad som hänt. Jag undrar om jag kanske sade något dumt till någon osv. Detta gör att jag får ångest, kombinerat med dem fysiska effekterna av alkoholens verkningar. Det gör att jag mår riktigt uselt :)
Sen har vi väl också asepkten att saker och ting blir lite lätta med alkoholen. När man skall till en tillställning som man aldrig varit på förut med nytt folk, så kan en bira innan man går ut verkligen göra susen, och man blir lite avspänd och cool liksom. När jag rökte hasch så använde jag hascet så. Rökte alltid innan saker som verkade lite jobbiga. Det finns en risk att man utveckar ett beroende även till alkoholen.
Alkoholen får inte bli för viktig helt enkelt. Den får inte ta sikten från Gud. Det är väldigt lätt att den gör det tyvärr, och då kan jag erkänna att även som kristen så har jag haft peridoder då jag druckit oftare än vad jag borde.
Därför tror jag att alkoholen lätt kan bli viktigare än Gud.
Sleepaz: Tack för dina funderingar.
Personligen kan jag inte dra mig till minnes några direkt dum-moves p.g.a. alkohol. Jag har aldrig sagt eller gjort något jag ångrat direkt efteråt (det sker betydligt oftare i nyktert tillstånd). Jag är också medveten om att detta är mycket individuellt.
"Personligen kan jag inte dra mig till minnes några direkt dum-moves p.g.a. alkohol. Jag har aldrig sagt eller gjort något jag ångrat direkt efteråt (det sker betydligt oftare i nyktert tillstånd)."
I så fall kan jag bara säga grattis!! Själv blir jag oerhört korkad när jag är packad.
Sleepaz nämde en annan sak som jag tror är viktig i detta, nämligen att alkohol kan vara ett hjälpmedel att göra svåra och jobbiga saker. Att en öl mjuknar upp allt det knepiga och jobbiga. Detta tror jag är en mycket viktig ingång till missbruk, att man tar skydd bakom droger och alkohol.
Annars tror jag inte att en öl eller ett glas vin för oss vare sig närmre eller längre ifrån Gud direkt. Han är nog bara glad om vi roar oss någon gång ibland.
Iskra: Superhjälteförmågor kommer i olika förpackningar...
Det sista tycker jag är mycket viktigt. Kontroll och rädsla riskerar att kväva glädjen och det tror jag är allvarlig och något som kan vara ett hinder för Gudsrelation och efterföljelse.
Allt beror väl som du också skriver på hur och varför man använder det. Barn blir ju ganska oroliga när vuxna är onyktra så har man barn så är det också en aspekt att ta hänsyn till.
Hej!
Jag har precis startat en liten undersökning på min blogg i detta ämne. (http://www.blogg4him.blogspot.com/).
Kyrkan ska inte dömma, men alla våra beslut får självklart en konsekvens.
Att kunna hitta en plats i dagens Sverige som är alkoholfri är ett måste, och jag tror att kyrkan ska vara en sådan plats.
Du nämner om Jesus första under...se en av kommentarerna på min blogg om det ordet. En liten tankeställare....
Emanuel
Skicka en kommentar