Ud och McDonalds på Bjärka-Säby

Ok. Då var man här, Pingstkyrkans slott och kloster... Och det regnar inte blomkål.

En sådan soppa. Inte framme förrän kvart i åtta, vilket innebär att jag missade första föredraget, första seminariet och kvällsmaten (McDonalds fixade detta). Dessutom en del glömda grejer..

Hittills verkar det vara underbar miljö och massa kristna människor som antingen är lite snyggare eller lite mer alternativa än jag är, säkerligen mer fromma hela bunten. Får se ifall jag hittar någon att sålla mig till. Jag har åtminstone en präst från hemförsamlingen med, jag får hänga med henne om det blir tråkigt.

Hittills har vistelsen alltså inneburit ett underbart kompletorium och en liten ud- och nigeriansk krukeimprovisationskonsert vilken var vilsamt för öronen. Det djuplodande teologiska samtalet lyser alltså ännu med sin frånvaro, men någon sorts stillhet har infunnit sig. Jag söker ensamheten, det är generellt ett gott tecken. Ett tecken på att jag kanske börjar lyssna.

På tåget hit började jag på "Det rena hjärtat" av Johannes Cassianus. Han skriver att det första man bör göra för att svara upp på Guds tilltal är att styra upp sitt ätande, någon sorts askesens baspaket. Att säga det till mannen som har vissa problem att motstå semlor såhär i förfastan ger mig en trygg men likväl total känsla av maktlöshet. Det är nog det jag får hoppas på, lära mig bära min egen uselhet och inte fly ifrån nåden.

I morgon skall jag lyssna på Per Mases, det ser jag fram emot.

(Johanna: jag bor nog i det huset där du bodde. Annexet heter det.)