Jag har kommit till en punkt då jag måste lita, där "the prompting of the Lord" ställs mot min planering. Här börjar tvivel - här "måste det vara sant".Här måste jag vara medveten om mina tvivel men ta tillitfulla steg rakt över mina tvivel. Ut ur båten, ut på vattnet. Parentessätta, negligera. Inte att blunda för världen utan nyfiket undersöka, verkligen undersöka, huruvida det är sant. Den Kristus jag känner...
Bort varje tankefoster. Bort från den process där det onda har sin hemvist. Bort från självmedvetenhet och tvivel. Inför Kristus krossas varje tanke. Fanatiskt? You bet...
Babylon, du förstörerska, lycklig den som får vedergälla vad du har gjort mot oss. Lycklig den som får ta dina späda barn och krossa dem mot klippan. (Ps 137:8-9)Den helige Petrus, han som svek, var svag och förnekade, men som upprättades av Herren, vet vad det handlar om:
Böj er alltså ödmjukt under Guds starka hand, så att han upphöjer er när tiden är inne, och kasta alla era bekymmer på honom, ty han sörjer för er. (1 Pet 5:6-7)
3 kommentarer:
Jag vet inte ifall jag tolkar dig rätt, men jag vill tro att jag förstår vad du menar..
Den senaste tiden har min tidigare förtjusning över teologiska spetsfundigheter förbytts till avsmak..
Jag är trött på att se Skrifterna misshandlas och tvingas till dunkla syften.. Kristus förvandlat till slagträ..
Därmed inte sagt att Kristus är annat Kristus är en våldsam eld.. ett stilla regn..
Jag vet inte ifall jag är modig.. men på vissa sätt har min tro kastat mig ut i misär.. mätt med världsligt mått..
Man kan argumentera för att mitt liv förefaller allt annat än harmoniskt..
Men jag känner mig märkligt nära Herren..
En dov viskning..
Jag är trygg.. skumt nog.. trots att jag ibland misstänker att jag inte ens tagit mitt första steg på tusenmilavandringens väg..
Jag inser att jag nog är del i spetsfunderierna, men jag anar att det inte riktigt är det du menar.
Dunkla syften.. Självrättfärdighet och bibeln som tillhygge.
Tryggheten är något att hålla i. I den kan vi vara i misären och disharmonin, i den kan vi bära korset.
Nej, min vän..
Det var inte dig jag tänkte på när talade om bibliskt övervåld..
Jag läser dina ord med stor tillförsikt..
Skicka en kommentar