Om man kramar en snöboll länge, blir den till is. Hård och blöt och med lite grus i.
På livets skolgård kan man stå där med sin isboll, skräckinjagande och skiträdd.
Man längtar mot våren. Fingrarna röda, kramande det man har i sin hand. Man längtar tills det ringer in. Smältvatten.
Fly, om du kan. Dansa bort från själens bojor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar